Hunehals äldre än man trott

Av Kristian Alm

Mycket talar för att Hunehals borg är äldre än man tidigare kunnat visa. En analys av ekstockar som hittades i somras visar att träden fälldes 40 år innan greve Jakob kom till platsen.

Hunehalsföreningens ordförande Rose-Marie Eriksson är i gasen. Årsringsundersökningen av svartekstockarna som hittades vid utgrävningen i sommar blev en succé. Stockarna ramade in vad som kan ha varit en brunn, och trädens avverkningstid daterades till 1240-talet.
Man vet att den fredlöse greve Jakob flydde till norra Halland 1287 efter ha anklagats för attentat mot kungen. Högst sannolikt fanns det då en gård eller befästning färdig, i så fall byggd av hans far greve Niels Nielsen eller kanske till och med hans farfar Niels Valdemarsen, den förste hertigen av norra Halland.
– Jag har alltid menat att det måste ha funnits en borg på platsen när han kom med soldater och tjänstefolk. Vad skulle han annars ha gjort? Tältat på en tom kulle? säger Rose-Marie Eriksson.

Bygget i full gång

Men att träden fälldes 40 år innan greve Jakob kom dit betyder väl inte att borgen måste vara byggd då? Anders Håkansson, ansvarig arkeolog under utgrävningarna svarar:
– Det innebär inte att borgen stod färdig, men bygget var troligen i full gång. Vi har ju även hittat keramikskärvor som sannolikt är lite äldre än greve Jakobs tid. Ytterligare ett material vi ska analysera är träkolsprover med kol-14-metoden. Dessa kanske också kan bekräfta att borgen är lite äldre än vad legenden berättar.
Medeltidsspecialisten Mattias Isaksson fyller på föreningens Facebooksida i med mer kunskap:
– Det kan ha tagit viss tid att få borgen "färdig" men inte så lång tid att bygga en fungerande borg. Man började ofta med att bygga befästningar av trä och jord och när man väl etablerat ett försvarbart fäste började man successivt förstärka och förbättra borgen.
– Många borgar fick allra först någon form av kärntorn eller "hus" i sten och hade man behov/resurser började man ersätta jordvallar och trätorn med murade konstruktioner. Om man inte först såg till att bygga enklare befästningar fanns risken att en motståndare slog till innan borgen kunde försvaras.




Även om svarteken var höjdpunkten från sommarens utgrävningar, har Rose-Marie Eriksson fler favoriter:
– Roligast var att vi hittade smedjan, med hästskor, armborstpilar, spikar och beslag. En del vet vi fortfarande inte hur det ser ut, det är inte rengjort.
Vad händer nu?
– Vi väntar fortfarande på arkeologernas rapport. Och sen forskar jag själv vidare, och har hittat dokument i Norge som visar att borgen i alla fall fanns kvar 1388. Då är det en storman som avstår Hunehals och området däromkring för att få bli länsherre på Bergenshus.
Men det är tveksamt om det blir någon mer utgrävning.
– Vi har inga pengar kvar. Det kostar flera hundratusen i lön till arkeologerna för utgrävning och rapport. Men kan du få fram det, så gräver vi igen!