Krönika: Skolbeslut som glädjer och förvånar

I veckan har vi skrivit om två vitt skilda händelser från skolans värld. I båda fallen har rektorer gått en egen väg. I ett fall helt rätt beslut, i det andra fallet helt fel. Om ni frågar mig.

Första fallet handlar om mobilförbud i skolorna. I höstas tog politikerna beslut om ett totalt mobilförbud under hela skoldagen. Alla skolor har infört förbudet, förutom Varla- och Skårbyskolan. Enligt skollagen ligger nämligen beslutet hos rektorerna.

”Vi tänker att mobiler är en del av elevernas vardag och framtid och då är det viktigt att eleverna lär sig om hur de ska hantera dem. Men vi har mobilfria lektioner”, säger en av rektorerna. Ett klockrent svar. Under lektionstid ska det självklart vara stopp för mobiler. Så var det redan 2016 i mina klasser när jag hoppade in som lärarvikarie, ett inhopp på fyra månader när jag tvingades vänta på ett nytt jobb i mediebranschen.

Men på rasterna? Varför då? Målet är att öka trygghet, glädje och fysisk aktivitet. Men om nu mobilen är en naturlig del av elevens vardag utanför skolan, skulle då exempelvis mobbning försvinna för att eleverna blir av med mobilen i skolan? Knappast. När jag gick i skolan var det också mycket mobbning och då var inte ens mobilen uppfunnen. När det gäller aktivitet så kanske förbudet kan ge en positiv skjuts, men ska vi verkligen införa förbud för att skolbarnen ska röra på sig? Det låter konstigt, tycker jag. Förbud på raster är inget jag förespråkar. Hoppas att de två rektorerna står fast vid sitt kloka beslut.

Så till det kommande EU-valet. I februari beslutade Nämnden för Gymnasie och Arbetsmarknad att ge ungdomsförbunden chansen att åtminstone två gånger per termin besöka skolorna. Ett utmärkt beslut.

Men så blev det minsann inte. Rektorerna sätter nämligen stopp för det. ”Skolan är inte och ska inte ses som en given allmän plats och arena för partier eller andra organisationer att verka i”, säger en av rektorerna bakom beslutet. Tillåt mig att skratta. Det är väl alldeles utmärkt om ungdomsförbunden bygger en plattform i skolmiljö. Hur ska det annars gå till i en demokrati? Och om det i stället handlar om att rektorerna är rädda för att det ska bli bråk kring en del partier så är det väl bättre att hitta lösningar, inte visa kalla handen.

En av orsakerna till beslutet ska vara att det inte funnits ett tillräckligt stort urval av partier under besöksveckorna, då bara ett fåtal dykt upp. Ett minst sagt haltande argument. Då får väl de partier som inte ställer upp skylla sig själva. Vi kan ta en jämförelse: om ett parti skulle tacka nej till att delta vid den årliga politikerdebatten som Norra Halland är med och arrangerar, skulle vi då ställa in? Knappast!

Ha en trevlig helg.

Stefan Pettersson, chefredaktör