Debatt: Satsa på kärnkraft – en säker kraftförsörjning

Kärnkraften är en absolut nödvändighet och det enda energialternativet till en bättre värld. Kärnkraften är jämförelsebart säker.
Sedan 1956 – den säkraste kraftkällan.

Antal döda per TWh, kol 60, olja 36, vind 0,15, kärnkraft 0,04.(Ref Markandya, A.; Wilkinson, P. Electricity generation and health. Lancet 2007, vol. 370, p. 979-990, Ekberg CTH).

Avfallet är av två slag – högaktiva och lågaktiva. De högaktiva som Strontium 90 och Cesium 137 har halveringstider på 28 år. Efter 10 halveringar, - 280 år, är strålningen nere i under en tusendel, och är ofarlig. Det lågaktiva avfallet som är ofarligt ur strålningssynpunkt är långlivat. Dessa produkter skall man inte konsumera. Därför läggs de ner inkapslade djupt i berggrunden.

Nästa generation kärnkraft – Generation 4, är lösningen tekniskt och industriellt. ”Snabba reaktorer” krävs och finns i kommersiell drift idag, men hela processen ej färdig. Kärnkraftens miljöpåverkan under livscykel är lägst av samtliga energislag.
Detta hanteras i standard ISO 14025 enligt ”Environmental Product Declaration”.
Jämför med vindkraftens miljöskadlighet – exempelvis Markbygden vid Piteå. För ett av dessa kraftverk åtgår 1 330 ton cement, 12 500 ton grus etc.
När det hela är klart har det krävts nära 1 5000 000 ton cement – och 14 000 000 ton grus. Hållbart? Nej givetvis inte. Havsbaserad vindkraft kräver ännu mer miljöskadliga insatser och har dessutom kortare livslängd.

Kostnaden för att bygga vindkraft blir högre. Flera skäl finns till detta – här två:
Dyrt elnät: Kärnkraften har ett enklare upplägg, vindkraften får ett komplicerat och dubbelriktat nät.
Kortare livslängd: Kärnkraft ligger på 60-80 år – vindkraftverken till lands lever i max 20,
Energieffektivitet – kärnkraften är mycket effektivare.
EROI – Energi Return On Investment jämför hur mycket energi man får ut om man stoppar in en energienhet.
Kärnkraften har utan jämförelse högst EROI-värde, cirka 75. Vindkraften ligger runt 16.
Elnätet måste ha balanskraft för att fungera vilket kärnkraft möjliggör.
Balanskraften får man genom de stora generatorerna som alstrar elektricitet. Det sker på två sätt.
1) Ett stort roterande masströghetsmoment och som ”jämnar ut” strömmen och
2) En viss reaktiv induktionseffekt i generatorernas kopparslingor.

Naturlagarna är så här – elnätet måste balanseras och vill vi inte ha kärnkraft, måste detta ske med kol, olja eller gas istället.
För att lösa bland annat klimatmålen, är kärnkraften helt nödvändig då mer el behövs framöver.
Enbart en fossilfri ståltillverkning kräver cirka 75 TWh, motsvararande cirka 14 GWh/h – tio nya kärnkraftverk i Sverige.
Sedan har vi därutöver alla andra industriprocesser och transporter.
IPCC – FN:s internationella klimatpanel inser att kärnkraften är nödvändig. FN:s internationella klimatpanel IPCC påvisar att antalet kärnkraftverk behöver dubbleras till 2030, och femfaldigas till 2050.

Således, kärnkraften är den är den bästa möjligheten till en säker, effektiv, miljöneutral, planerbar och fossilfri kraftförsörjning för framtiden. Den är en ung teknik, i början av sin utvecklingskurva men är en nödvändighet om mänskligheten skall klara klimatmål och andra väsentliga bidrag till goda förutsättningar för bra livsbetingelser.

Anders Warringer