När ska politikerna inse hur många barn och ungdomar som mår dåligt? När barn inte mår bra klarar de ofta inte av att vistas i miljöer med många människor eller möta höga krav på prestation och lärande. Stressen blir för stor, och vissa barn reagerar genom att bli utåtagerande. De trotsar vuxna, stör lektioner och hamnar i konflikt med både lärare och klasskamrater. I slutändan påverkas hela klassens undervisning.
Dessa barn behöver stöd – rätt stöd – i tid. I dag räcker inte elevhälsan till. Lärare kämpar redan på gränsen av vad som är möjligt. Vill vi ha trygga, fungerande samhällsmedborgare måste vi börja i rätt ände. Vi måste satsa på barnen medan de är unga.
Det krävs fler trygga vuxna i skolan. Fler lärare, kuratorer, specialpedagoger, speciallärare, skolsköterskor och socialpedagoger – på varje skola. Det är en investering i framtiden vi inte har råd att vänta med.
En orolig lärare
Läs även:
Debatt: Regionen borde stå upp för rätten till kollektivavtal
Debatt: Maleviksskolan vill ha kvar sitt högstadium
Nya verktyg ska hindra barn att rekryteras av gäng
Leia Molund lät inte sjukdomsbeskedet stoppa drömmen
Det hade varit en dröm sedan hon var barn. Men utlandstjänstgöringen blev en mardröm med sexuella trakasserier och mobbning i hennes närmaste grupp. Nu delar Emilia Åhfelt med sig av sina erfarenheter, bland annat vid föreläsningar inom Försvaret. – I början grät jag på scenen varje gång jag föreläste. Men min livsuppgift är att sprida kunskapen om sextrakasserier och mobbning vidare, säger hon.



