Nya satsningar ska leda till säkrare utryckningar

Av Ronny Karlsson

Uppdraget handlar ofta om att rädda liv. Men samtidigt ska ambulanssjukvårdarna värdera om deras jobb kan göras på ett säkert sätt. Mörkertalet när det gäller hot och våld är stort.
Men flera åtgärder har införts för att göra deras arbete säkrare.

Det handlar ofta om insatser som behöver vara snabba och effektiva när en ambulans rycker ut på ett larm.

Människor har varit med om olyckor, blivit sjuka eller lider av till exempel en psykisk sjukdom.

Men väl på plats kan det uppstå hotfulla eller till och med farliga situationer.

– Det som är vanligast är att vi möter en substanspåverkad yngre man och ofta är det kopplat till personens psykiatriska hälsa, säger Erik Wallmark, avdelningschef för ambulanssjukvården i Kungsbacka.

Erik Wallermark visar hur mycket mindre plats det är i de lite äldre ambulanserna. Foto: Ronny Karlsson

Antalet rapporter om våld och hot är få i Halland, men samtidigt finns ett stort mörkertal.

– Det är bara att gå till sig själv, jag har ju också varit därute. Man är väldigt fokuserad på att hjälpa. Om någon viftar mot ditt ansikte med handen så säger du till, men mer blir det inte. Jag tror att många bygger upp en acceptans, säger Patrik Segerfelt, som också jobbar som avdelningschef.

Samtidigt som det kan finnas en hotbild, är uppdraget i första hand att hjälpa. Där kan det uppstå konflikter.

– Vi har ju med oss det, vi åker till en plats för att hjälpa någon som behöver hjälp. Det kan leda till att vi inte alltid ser riskerna, säger Segerfelt.

– Det är en utmaning med vårdbehovet kontra vår egen säkerhet. Det är inte alltid helt lätt, fyller Wallmark i.

Erik Wallermark hoppas att säkerheten ska öka för ambulanspersonalen i Kungsbacka. Foto: Ronny Karlsson

Men flera satsningar har gjorts för att skapa en säkrare arbetsmiljö för ambulanssjukvårdarna.

Nu kan man till exempel göra noteringar i journalen, så att nästa team som åker till en plats kan se att det förekommit hot eller våld. Då finns också en möjlighet att kontakta polis för att få stöd.

– Alla kan se om det finns en flaggning sedan tidigare, vi kallar det för ett observandum. Om det lyser rött kan vår personal ta kontakt med sjukvårdsledningen, de kan höra av sig till polisen eller ha en dialog.

Nu jobbar man med att få alla att använda varningssystemet och att mörkertalet när det gäller hot och våld ska minska. Journalen erbjuder ett enkelt sätt att hjälpa kollegor som riskerar att hamna i samma obehagliga situation.

– Vi trycker på att alla ska använda det, säger Wallmark.

Patrik Segerfelt. Foto: Ronny Karlsson

Halland är dessutom först i landet med att ha en Inre Sjukvårdsledare (ISL) anställd dygnet runt hos SOS i Halmstad. Den personen kan ge råd till ambulanspersonal när det gäller patienters tillstånd, men också finnas tillgänglig vid en riskbedömning.

– Det är en enorm fördel med den resursen, vi är ensamma i landet med att ha den funktionen dygnet runt alla dagar, säger Wallmark.

ISL kan hjälpa till med kontakter med till exempel räddningstjänst, jourläkare och polis. Men det finns också en möjlighet att få koll på en eventuell hotbild tidigt.

– Ofta har vi en ganska knapphändig information till en början. Vi vill söka information tidigt, redan på vägen till en plats. ISL kan också ha kontakt med vården om personer med psykiska problem. Om vi får ett hot redan på telefon så går vi inte in, säger Segerfelt.

Erik Wallermark. Foto: ROnny Karlsson

De båda satsningarna ska leda till en tryggare vardag för ambulanspersonalen.

– Vi vill sprida informationen om riskerna mellan kollegor på ett säkert sätt och det gör vi via våra journaler.

De båda är överens om att hoten och våldet inte försvinner över en natt.

Det finns där i bakhuvudet, och vi ser det i vår verksamhet. Vi måste kunna hantera det utan att riskera att komma till skada, säger Segerfelt.

Läs även:

Nya ambulansen ska ge bättre service i Kungsbacka