Debatt: Går inte bara se vinst i kronor

Replik på Moderaterna för individ och familjeomsorgens insändare den 5 augusti.

Ni skriver att ”alla får det stöd man är berättigad till enligt lag”. Den lägsta nivå av stöd och hjälp som skall tillgodoses. Ovanför lagen finns en frihet att ge mer än vad lagen säger. Här beslutar kommunen själv.

Vid biståndsbedömning används verktyget IBIC – individens behov i centrum. En genomförandeplan skapas.
IF har ett IT-baserat ledningssystem för att styra verksamheten. Detta är inköpt från konsultföretaget Ensolution AB som tillhandahåller ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inriktat mot kommunal verksamhet. IT-systemet är anpassat efter Socialstyrelsens förskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:19) och SKR – Sveriges Kommuner och Regioner - gemensamma principer för KPB – kostnad per brukare.

Ledningssystemet används för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Med hjälp av IBIC omvandlar systemet tid till pengar – KPB.
När ledningssystemet infördes framgick det att IF kunde spara 52 miljoner kronor. Besparingen har genomförts. Brukare, anhöriga och personal klagar. De är missnöjda med resultatet. Det praktiska, inte det ekonomiska.

Jag är anställd av IF. Som arbetsgivare följer inte kommunen regler när det gäller arbetstider, förhindrande av stress, skapandet av en trygg arbetsmiljö. Det är täta personalbyten, ordinarie personal blir inbeordrad på ledig tid, indragen semester, vikarier som arbetar dubbelpass flera dagar i rad, ibland dygnet runt, sommarvikarier som lär upp ny personal, med mera. Denna situation gör att rutiner enligt genomförandeplanen faller sönder. Detta skapar missnöje hos brukare och anhöriga. Personalen blir stressad och utarbetad. Arbetet blir tråkigt, meningslöst och icke utvecklande.
Är KPB rätt verktyg för en kommun att arbeta med?
Speciellt när verksamhetsledning och politisk ledning endast ser till vinst i kronor.

Marie Hellström, personlig assistent