Debatt: Alla behövs när vi plockar skräp

Varje dag slängs hundratusentals fimpar, snusprillor och plastförpackningar på platser där de inte hör hemma. Skräpet kostar samhället stora summor, skadar djur och natur och försämrar människors känsla av trivsel och trygghet.

Den 21 september är det dags för Hela Sverige plockar skräp. Då samlas människor i hela landet för att ta hand om sina närmiljöer. Gatan där vi bor, skogen vi promenerar i eller torget där vi möts. Att plocka skräp tillsammans gör att det blir finare runt oss och stärker dessutom gemenskapen i lokalsamhället.

Problemet är stort. En mätning i 16 svenska stadskärnor under 2024 visade att det hittades i snitt 50 000 skräpföremål per stadskärna under en dag. Mer än hälften var plast. Sju av tio svenskar upplever nedskräpning som ett stort problem och nästan alla vill att det ska minska.

Trots det valde staten i år, för första gången på femton år, att dra in stödet till det förebyggande arbetet mot nedskräpning. När resurserna minskar blir det ännu viktigare att delta i aktiviteter som Hela Sverige plockar skräp och som medborgare tillsammans markera att vi inte accepterar nedskräpning.

Under de senaste fyra åren har fler än 600 000 svenskar deltagit i Skräpplockardagen och tillsammans samlat in över 1 342 ton skräp – motsvarande innehållet i drygt 500 sopcontainrar. Men effekten är större än så. Den som en gång plockat skräp är mindre benägen att själv skräpa ner. På så sätt bidrar dagen till en långsiktig förändring i attityder och beteenden.

I en tid när världen känns osäker kan en enkel handling som att plocka skräp tillsammans påminna oss om vad vi faktiskt kan påverka. När barn, vuxna och grannar möts i en gemensam insats blir det tydligt att vi delar ansvar för platsen vi kallar hem.

Därför hoppas jag att många Kungsbackabor tar på sig handskarna och är med den 21 september. Tillsammans gör vi skillnad.

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent

Läs mer debatt:

Debatt: Ja till förnybar el

Debatt: Ingen bankomat och för små lokaler

Debatt: Missvisande om vad omsorgspersonal tjänar