Debatt: 500 miljoner om året – om regeringen vill

Den 19 september presenterar regeringen sin höstbudget för 2025. En möjlighet för regeringen är att ta hem 500 miljoner kronor i ersättning från Bryssel. Pengar som Sverige har rätt till. Men om regeringen väljer att inte agera i höstbudgeten kommer de att brinna inne, 500 miljoner kronor per år fram till år 2027. Något som inte minst drabbar de yngre lantbrukarna.

Att matproduktionen i landet behöver öka har riksdagen redan 2017 slagit fast i livsmedelsstrategin. Kriser som covid, krig i Ukraina tillsammans med svenskt medlemskap i Nato visar tydligt att vår försörjningsberedskap måste stärkas. Livsmedelsproduktionen måste också vara hållbar för att klara klimatutmaningen och viktiga miljömål.

För att utveckla jordbruket i Halland krävs det att alla parter drar sitt strå till stacken. Att konsumenter köper svenska livsmedel är ett strå. Ett annat är att staten och EU betalar ut ersättningar som utlovats i rätt värde. Då kan investeringar för att utveckla livsmedelsproduktionen öka i hela landet.

I statens budget finns pengar för investeringar i jordbruket och för att stötta unga bönder. De är kopplade till EU:s jordbrukspolitik men de är idag knutna till en gammal valutakurs på 9,30 kronor per euro. En valutakurs som är inaktuell idag när euron ligger runt 11,50 kronor.

Problemet med den gamla valutakursen är att den ger ett lägre återflöde till Sverige i kronor. Det motsvarar ungefär 500 miljoner kronor per år som årligen brinner inne om inte regeringen tar hem pengarna till Sverige.

Sveriges jordbrukspolitiska avtal med EU förutsätter att svenska staten ska medfinansiera pengarna från EU med ungefär lika mycket nationella budgetmedel. Det handlar alltså om totalt drygt en miljard kronor per år i uteblivna ersättningar. Inflationen i Sverige har också kraftigt urholkat befintliga ersättningar.

I mitt län skulle en uppdatering av valutakursen innebära att antalet beviljade startstöd till unga lantbrukare och investeringsstöd ökar med omkring 50 procent från och med 2025. För Halland innebär det sex extra investeringsstöd och 2,3 extra startstöd per år. Det skulle göra stor skillnad!

Vi uppmanar därför regeringen att omgående uppdatera euro-kursen kopplad till de jordbrukspolitiska ersättningarna. Livsmedelsproduktionen stärks i hela landet, viktiga investeringar stimuleras och fler generations- och ägarskiften kan ske. Vilket resulterar i mer svensk mat på våra tallrikar.

Palle Borgström, förbundsordförande LRF