Om och om igen får vi höra att de planerade höghastighetstågen ”bara” kostar 230 miljarder. Att siffran hela tiden upprepas av anhängarna beror givetvis på att man vill få det till att de som är kritiska säger nej till något fantastiskt för en liten peng.

Kostnadsberäkningen är en uppskattning och bygger inte på projekteringar. Man vet helt enkelt inte vilka svårigheter som finns och vad dessa kostar.

Första sträckan för höghastighetståg är den så kallade Ostlänken. 16 mil mellan Järna och Linköping.

Budgeten har skenat och siffror ligger nu för att bygga den kring 64 miljarder. Men då är inte till exempel kostnaden för hur tåget ska angöra Linköping klart. Kostnad? Ingen vet.

HS2 är ett nät av höghastighetsbanor som är menat att gå från London till Glasgow med avstickare till bland annat Leeds.

Projektet har kantats av flerdubblade kostnadsökningar i takt med att man projekterar delar. Om vi ser på kostnaden för Ostlänken och brittiska HS2 så går det snabbt att inse att 230 miljarder är ett luftslott. Sannolikt ligger de planerade sträckorna i Sverige på en kostnad mellan 500 och 700 miljarder.

Och de som mest nyttjar järnvägen, pendlarna, berörs inte av höghastighetståg. I Halland behöver vi bland annat fyra spår mellan Kungsbacka och Göteborg. Vi behöver nya stambanor. Till exempel mellan Göteborg och Oslo. Vi behöver satsningar som kan öka pendlandet till arbete och utbildning. Men vi behöver inte höghastighetståg som kommer sluka hela budgeten för järnvägssatsningar under lång tid, och som inte löser dagens problem.

Tommy Rydfeldt (L)
Gruppledare Region Halland och
ledamot i Hallandstrafikens styrelse

Läs mer debattmaterial här.