Särskolan får nytt namn: "Äntligen"

Av Johanna Simonsson

Snart får "grundsärskola" och "gymnasiesärskola" nya namn. Från och med den 2 juli i år heter det istället anpassad grundskola respektive anpassad gymnasieskola. En förändring som Elof Lindälv-eleven Gustav Elmén ser som positiv.
– Ordet särskolan är lite kränkande, säger han.

Beslutet att skrota ordet "särskola" kom från riksdagen den 21 juli år 2022. Men bakom förslaget stod de tidigare särskoleeleverna Leo Lust och Rasmus Westlund som under flera år kämpat för ett namnbyte.

– Det är jättebra att eleverna själva uttrycker sig i frågan, säger Eva Tingström, arbetslagsledare på Elof Lindälv gymnasium.

På skolan har de inte använt ordet "särskola" på flera år. Istället har de sagt GYS, som är förkortningen på gymnasiesärskolan.

– De var efter starka order från eleverna som inte ville ha ordet "sär". De tycker de betyder udda, egen och annorlunda. Sånt man inte vill förknippas med. Vi fick ta ner lapparna med "gymnasiesärskola" utanför klassrummen också eftersom elever inte ville gå ut med risk för att bli sedda som annorlunda, säger Eva Tingström.

Positivt

Att det till nästa läsår alltså blir ett namnbyte är Eva Tingström glad för.

– Jag kan bara säga: äntligen. Det har varit efterlängtat. Anpassad är en mer flexibel form och betyder bara att utbildningen inte är samma för alla.

En till som är positiv till namnändringen är 18-årige Elof Lindälv eleven Gustav Elmén som läser programmet fastighet, anläggning och byggnation (FAB) på gymnasiesärskolan.

– Jag tycker det är bra och hoppas att det gör skillnad. Att man inte längre känner sig kränkt. Anpassad låter bättre än sär, säger han.

Han berättar att personligen bryr han sig inte så mycket om vad människor tycker om att han går på gymnasiesärskolan, men att detta kanske kan hjälpa andra.

– Det kan vara bra för de som tycker det är jobbigt att säga det.

Skolform

Trots att Eva Tingström är positiv till namnbytet så tror hon att även termen "anpassad skola" kommer få en negativ klang.

–Det kommer ta några år, men till slut kommer även det bli urvattnat och då kränkande. Men kan det hjälpa i tio år så är det ändå bra.

Hon tycker att det största problemet är att fokuset ligger på skolformen.

– Man klumpar ihop alla till en grupp men det är en jätteheterogen grupp. Det är bara en skolform och en formalitet att eleverna har rätt att ta del av stödet. Det viktiga är vilka program de läser. Nu fokuseras det på skolform i första hand och program i andra hand. Det borde vara tvärtom.

När Gustav Elmén berättar för andra om sin skolgång fokuserar han sällan på gymnasiesärskolan utan programmet FAB, fastighet, anläggning och byggnation, som han också jobbar med på fritiden.

– Min pappa har ett företag inom byggindustrin och jag brukar komma dit och jobba. När jag var liten byggde jag mycket fågelholkar. Så programmet var ett enkelt val för mig. Jag trivs med att få vara kreativ och lösa problem.

Växthus

Utanför klassrummet står ett stort rött växthus. Här får eleverna lära sig ta hand om växter och plantor.

– Jag gillar mest tomaterna, konstaterar Gustav Elmén.

Vid rabarberna utanför står Eva Tingström och hon berättar att hon tror att det kommer ta ett tag för alla att vänja sig vid namnbytet.

– Man får vara stenhård med att "sär" inte får sägas och efter ett tag tror jag ändå de flesta kommer lära sig.

– Jag kommer också påminna och säga till de som glömmer av, säger Gustav Elmén från växthuset.