"Fältarbete lönar sig på sikt"

Fältsekreterare hjälper, men det är inte en quick fix att slänga in när det blir oroligt i ett område. Det menar Joakim Hansson, socialpedagog och tidigare fältsekreterare.
– Det går inte att sätta in en fältgrupp i november och räkna med att problemen är lösta i februari. Däremot är det ett långsiktigt arbete som lönar sig i längden.

"När det gäller fältassistenter så saknas det tillräcklig forskning och evidens för att kunna avgöra om och i vilken grad fältassistenter är verksamt för att motverka en negativ utveckling hos barn och unga."

Det sa Karin Martinsson, förvaltningschef för Individ- och familjeomsorg i Norra Halland tidigare i september, i samband med att det varit flera stora ungdomsbråk i Åsa.

Det fick Joakim Hansson att reagera och kontakta NH.

– Jag blir väldigt upprörd över politiker och höga chefer som säger att det inte finns någon forskning som styrker att fältassistenter har en positiv inverkan på ungdomar. Vart har de sökt den här informationen? Vet hon ens vad fältarbetet innebär? Vet hon om att det finns fältarbetare från syd till norr i Sverige som arbetar förebyggande och relationsskapande med barn och ungdomar? säger han.

Tydligt engagemang

Joakim Hansson är återflyttad Åsabo och bor några stenkast från Åsaskolan, en av de platser på orten där det ofta hänger ungdomsgäng på kvällarna, framför allt unga med EPA- och A-traktorer.

– Det har funnits fältarbetare i Sverige sedan 1950-talet, det finns en hel del skrivet om verksamheten, påpekar han.

Engagemanget när Joakim Hansson berättar om arbetet som fältsekreterare är tydligt.

– Det handlar om att bygga relationer. Det jag gör en viss dag kanske inte innebär någon exakt skillnad precis då, men kan vara jätteviktigt flera år senare.

Många gånger pratas det om att det vore bra med fältassistenter utomhus på kvällar och helger. Men enligt Joakim Hansson läggs grunden för arbetet dagtid, inte minst med verksamhet i skolorna.

– Det kan handla om att besöka alla klasser i skolorna bara för att presentera sig och tala om att vi är på plats för elevernas skull, eller finnas i korridorerna för att skapa relation, motivera och samtala.

Långsiktigheten och relationsbyggandet under ibland många år gör det också lättare att identifiera problem.

– Fältsekreterare har ju kontakt med varandra. En del jobbar kanske i skolan dagtid, andra på kvällen eller i andra områden. Vi fångar upp små, små saker, ser och hör olika saker. Det är lite som ett detektivarbete där vi lägger ett pussel.

Studiemotivation

Arbetet kan också röra individuella insatser, i samarbete med till exempel skola. Det kan handla om att ringa en enskild elev och pusha på att kliva upp och gå till skolan, i alla fall för att träffa fältaren. Det i sin tur kan innebära att det går att locka eleven vidare till själva lektionen.

– Jag har också varit med om att vi arrangerat läxhjälp eller snarare studiemotivation. Kvällen började med fika där alla fick vara med. Där samtalades det om ”allt mellan himmel och jord”. Exempelvis en händelse i området eller hur man söker sommarjobb. Efter cirka 30 min fick de som inte tänkt plugga gå därifrån. Resultatet blev att fler och fler hade med sig skoluppgifter, stannade kvar och det blev väldigt givande kvällar.

Agerar som lots

Individ- och familjeomsorgen i kommunen har ett stort sparbeting och skalar just nu bort allt som man inte har lagkrav på. Något krav på att det ska finnas fältassistenter finns inte heller, men Joakim Hansson menar att det ändå är något som lönar sig i längden.

– Vi kan agera som lots. Vi är någon som ungdomarna redan har kontakt med och som kan ta dem i handen och hjälpa dem vidare till andra instanser. Det är också ett sätt att tidigt kunna fånga upp psykisk ohälsa. Samtidigt är en fältgrupp inte en verksamhet som måste ligga under Individ- och familjeomsorg. På andra håll ligger den till exempel under kultur- och fritidsförvaltningar, säger Joakim Hansson.

Läs också:
Poliser kritiska till brist på samarbete