Komplext pussel när staden utvecklas

Av Christina Forlin

Det är ett väldigt pussel att lägga när en stad och kommun växer. Elva nya förskolor och fyra grundskolor behövs bara i Kungsbacka stad fram till 2050. – Vi jobbar på intensivt och lyssnar av omvärlden, säger Lisa Andersson, (M), kommunstyrelsens ordförande.

Nästan 6 000 bostäder planeras i kommunen de närmsta åren. Bara i Kungsbacka tätort ska befolkningen växa med cirka 23 000 personer mellan 2025 och 2050. Hela kommunen väntas gå från en befolkning på 85 000 till 130 000 under samma period, och förutom inflyttning till Kungsbacka stad är det framför allt till orter nära järnvägen som Åsa och Anneberg som människor ska flytta.
Men det är inte bara att bygga bostäder, den kommunala servicen måste hänga med. Nyligen skrev Norra Halland om Hammargårds reningsverk som ska byggas ut rejält, likaså måste man se till att försörjningen av dricksvatten räcker till. Det behövs förstås också skolor och vård- och omsorgsboenden liksom mataffärer, restauranger med mera.
– Att bygga en stad är komplext. Olika typer av bostäder ska blandas, och samtidigt ska det finnas service som räcker till, säger samhällsbyggnadschef Emma Kjernald.
– Om vi får in ett planbesked från någon exploatör som exempelvis vill bygga 800 bostäder, får vi undersöka vad vi behöver komplettera med. Vi kanske ser att de andra skolorna i området är fulla, och då behövs förstås en skola till. Förskolor ska finnas i närområdet, det behöver vi säkert bygga, och kanske en idrottshall.
– Vi tar med alla de här aspekterna och om det är ett större område som Norra Kungsbacka tar vi fram ett planprogram, som sedan ligger till grund för en detaljplan. Är det ett mindre område räcker det med detaljplan.

Pågående dialog
Emma Kjernald och hennes kollegor har fortlöpande en dialog med exploatören och med politiken för att forma området till det bästa.
– Om det behövs en skola måste den in i vad vi kallar lokalplanen. Den i sin tur ligger kopplad till budgeten så vi vet att vi får pengar att bygga den.
– En annan omständighet är att vi som kommun inte äger hur mycket mark som helst. Om vi inte har någon kommunal mark måste vi prata med exploatören, och göra det tydligt att om de ska kunna bygga måste vi få till ett område för skolan.

Fem idrottshallar
Erfarenhet och beräkningsmodeller är förstås till hjälp när man ska beräkna vad som krävs av samhället vid en ökad inflyttning.
Samhällsbyggnadschef Emma Kjernald ger ett exempel.
Mellan 2025 och 2050, när Kungsbacka stad ska växa med cirka 23 000 personer, planeras det i området för elva nya förskolor, fyra grundskolor, nio äldreboenden, ett bibliotek och fem idrottshallar. Därutöver räknar man med 23 hektar nya parker och naturområden och cirka tre hektar för utomhusidrott.
Dessutom behövs kommersiell service, det vill säga restauranger, tandläkare, massörer, gym, matbutiker, recondfirmor för bilar och mycket mer.
– Vi behöver lägga pusslet tillsammans med andra aktörer och med olika förvaltningar inom kommunen, säger Emma Kjernald.
– Det är inte så att vi på samhällsbyggnadskontoret kan fixa det här själva, vi har ett jättebra samarbete med bland andra Teknik, Service och Bygg- och miljö.
Lisa Andersson lägger till:
– Nu när vi arbetar fram den fördjupade översiktsplanen för staden har vi också workshops med många olika grupper som representerar exempelvis föreningslivet, företagare, barn och äldre för att få in många olika synpunkter.

Läs mer: Valand växer fram och förtätar