Eksta satsar på solenergi

Av Christina Forlin

Att bygga smarta välisolerade hus och se till att använda energin så effektivt som möjligt blir allt viktigare när energipriserna stiger.
På det kommunala bostadsbolaget Eksta som alltid arbetat aktivt med energifrågor utmanar man sig själva helt tiden. Den senaste idén är att bygga en solcellspark nära Fjärås.

Solparken, med en årsproduktion på cirka en gigawattimma, fick nyligen godkänt av länsstyrelsen och planeras att byggas i anslutning till ett av de pågående projekten i Fjärås, det så kallade Likströmsprojektet 2.0.

Det finns även ett Likströmsprojekt 1, och båda får statligt stöd av Energimyndigheten.

De går ut på att optimera solelproduktion på ett hustak till andra hus i närheten. I det första är det fyra hus som kopplats samman.

– I det vi kallar Likströmsprojektet 2.0 skalar vi upp det hela till en stadsmiljö och inkluderar även ett gruppboende, ett äldreboende, en förskola och en fastighetsexpedition, säger Mats Niklasson som är chef för fastighetsutvecklingen på Eksta.

– Behovet av el i de olika verksamheterna skiljer sig åt under dygnets timmar och tanken är att man ska kunna dra nytta av det när elproduktionen fördelas till flera fastigheter.

Distributionen ska optimeras så att man kan öka egenanvändningen av den producerade elen genom smart styrning och lagring i de lokala batterierna.

Prövar nya lösningar

Projekten, handlar alltså om småskalig elproduktion i ett lokalt nätverk, och är bara ett exempel på innovations- och utvecklingsprojekt som Eksta är med i.

Ett annat exempel på ett mer internationellt projekt är Enflate (Enabling flexibility provision by all actors and sectors through markets and digital technologies). Det är på EU-nivå och syftar till att ta fram ett system där man använder det energislag som är billigast för stunden.

– Tanken är att exempelvis fjärrvärme och el ska kunna samverka med varandra, säger Mats Niklasson.

Energifrågorna formuleras tidigt i alla Ekstas byggprojekt, enligt honom. Solfångare och solceller är självklara.

– Vi har långtgående traditioner att jobba med energifrågorna. Det är lika naturligt som att projektera lekplatser.

Att pröva nya lösningar och främja utvecklingen ligger alltså i företagets DNA.

På det nya vård- och omsorgsboendet i Björkris testas exempelvis hybridsolfångare. Det är solcellsmoduler med en solfångarslinga under för vatten och värme.

– Solfångaren, som värmer vatten till varmvatten, kyler av solcellerna varma dagar. Det är bra, för riktigt heta solceller har en sämre verkningsgrad. Det blir en synergieffekt.

Hälften är målet

Eksta siktar inte på att bli helt självförsörjande på elenergi enligt Mats Niklasson. Ungefär 50 procent av årsbehovet är målet.

– Vi vill ha så mycket egenanvändning av solelsproduktionen som möjligt, cirka 70 till 75 procent i dagsläget. Som mikroproducent vill man använda det mesta själv och helst inte behöva sälja för mycket, säger han.

Med tanke på energiprisernas förmodligen högre nivåer framöver är Mats Niklasson förstås glad att Eksta gjort de satsningar som företaget gjort. Eksta har bland annat varit föregångare vad gäller så kallade passivhus. Sedan 2005 bygger Eksta enbart sådana. Anledningen stavas Ivar Franzén.

– Han var grundare av Eksta och legendarisk ordförande under 37 år, och sa alltid redan på 1970-talet att ”den mest miljövänliga kilowattimmen är den som inte används”, och det är en sanning som står sig.

Enligt Mats Niklasson är passivhus täta, välisolerade hus med balanserad till- och frånluft med återvinning.

– Vi följer våra nyproduktioner och vet att det fungerar och har billigare driftskostnader. Vad gäller energieffektivisering har vi spetskompetens.

Han understryker också att Eksta inte bara bygger hus utan förvaltar också.

– Vi är kvar. Om jag rundar hörn eller slarvar vad gäller energilösningar i nyproduktion får förvaltningen äta upp det i ett senare skede, säger han.

– Vi är måna om att allt ska fungera.

Även bioenergi

Bioenergi är ett annat ben som Eksta står på vad gäller energiförsörjningen. Många av deras bostadsområden ligger i orter dit inte Statkrafts fjärrvärme når.

– Där har vi i stället små ”närvärmecentraler”, säger Mats Niklasson.

Det rör sig om ett 20-tal och för det mesta eldas de med pellets, men även briketter och flis har förekommit.

– Värmen levereras både till oss själva och externa kunder.

De av Ekstas fastigheter som ligger mer centralt i Kungsbacka får en del av sin energi från Statkrafts fjärrvärmeverk.

– Vi har en god samverkan med Statkraft, säger Mats Niklasson.

– Samarbetet handlar bland annat om tekniska lösningar, och vi köper cirka 11 gigawattimmar per år. Nästan lika mycket som vi själva producerar, 12,5 gigawattimmar.

Gärna studiebesök

Eksta har ett brett nätverk och tar även emot många studiebesök, både nationella och internationella, exempelvis från Kina som är intresserade av vad Kungsbacka gör inom byggbranschen.

Man samverkar också med högskolor och universitet för att vara med i energiarbetet på den fronten. Samarbetet är väl etablerat och sträcker sig ända tillbaka till 1970-talet när Eksta var nytt och med Ivar Franzén som ordförande.

Stipendiet Energikicken riktar sig till högskolor, och delas ut till studenter som har en energiprofil på sina examensarbeten.

– Vi har delat ut nästan en miljon under 15 års tid till Ivar Franzéns minne och det syftar förstås till att understödja utvecklingen, säger Mats Niklasson.

Partneringsamverkan gynnar kvaliteten

Eksta använder sig av så kallad partneringsamverkan vid sina byggprojekt.

Enligt Mats Niklasson är det traditionell byggjuridik i botten, men avtalet syftar till samverkan genom att man också hänger upp det på ett moraliskt kontrakt. Det innebär en gemensam organisation, en gemensam öppen ekonomi samt gemensamma mål.

– Det är inget som säger att det blir billigare, men gör man det på rätt sätt får man med sig entreprenörerna i engagemanget, och då får vi den kvaliteten vi vill ha.

Enligt Mats Niklasson fungerar det väldigt bra.

– Det tar visserligen mycket tid i början, men ger mer positiv energi. Eftersom affären är överenskommen i förväg kan man fokusera på de gemensamma målen under byggets gång.

Energismarta lösningar i Björkris

På det nya vård- och omsorgsboendet i Björkris finns en rad energismarta lösningar.

Det har byggts enligt regelverket för passivhus, och certifierats för det.

Några exempel:

1. Uteluften till ventilationen förvärms via hundra meter djupa borrhål. En slinga med köldmedie plockar upp energin i grundvattnet. Värmen växlas sedan över till den kalla uteluften och man slipper alltså värma uteluften med cirka sju grader.

– Det fungerar som en värmeväxlare, säger Mats Niklasson.

– På sommaren är det tvärtom, då kyler vi den varma sommarluften om det behövs.

2. I storköket tar man till vara energin i varmvatten som använts. När det via avloppet kommer till en fettavskiljare tar en värmeåtervinning hand om en del av energin.

3. På taket finns inte bara solceller utan även hybridsolfångare.

Hybridsolfångarna finns på 227 kvadratmeter och vanliga solceller på 689. Effekten totalt är 144 kilowatt.

Egen ruta 3
Ekstas energiproduktion i siffror:
Eksta producerar
3,5 gigawattimmar solenergi,
1 gigawattimme solel och
2,5 gigawattimmar solvärme genom solfångare
De äldsta solfångarna som är i gång är från 1982 i Vallda (och har betalat sig flera gånger om).
Den första sattes upp 1977 i Fjärås.
Solfångare är tre gånger så effektiva som solceller.

Eksta har 50 solcellsanläggningar på total 7 500 kvadratmeter.
Eksta har 45 solvärmeanläggningar på totalt 8 300 kvadratmeter (det varma vattnet lagras i ackumulatortankar).

Lagringsmöjligheter i batterier, har en kapacitet på 150 kilowattimmar.

Närvärmecentralerna producerar 12,5 gigawattimmar värmeenergi från bioenergi.