Ger ny röst åt romersk kejsare

För drygt 100 år sedan kom den förra översättningen av Marcus Aurelius skrifter ut på svenska. Nu är det dags igen. Bakom jobbet ligger Mikael Johansson, lektor i grekiska vid Göteborgs universitet.
– Jag trodde det skulle vara snabbt gjort, men det tog flera år! säger han.

Bilden av en aningen världsfrånvänd akademiker bekräftas så snart man svänger upp på Mikael Johansson garageuppfart, precis innan Anneberg/Älvsåker övergår i Lindome. Det pålagda gruset är djupt och far åt olika håll under bildäcken.

– Ja, det blev inte riktigt rätt sort där…

Men i övrigt stämmer nog myten rätt illa. Mikael har koll på omvärlden, både dagens och den gamla grekiska och romerska.

Universitetet inte självklart

Vägen in i universitetsvärlden var inte självklar. Ingen i Mikaels släkt hade läst vid universitet tidigare och han var först ut att ta studenten. Ämnesvalet föll på den klassiska humanioran, grekiska, latin och historia.

Intresset för den gamla antiken, Grekland, Rom och Mellanöstern, har funnits så länge som Mikael kan minnas.

– Det är ju i mångt och mycket Västerlandets vagga och det är intressant att se vad vi har kvar av de antika kulturerna. Men det är också intressant att se hur mycket som har förvanskats och hur mycket man höjer de antika kulturerna till skyarna. Ta den vita antiken till exempel, där alla gick omkring i togor och var så smarta hela tiden. Så var det ju inte. Titta bara på det vita Akropolistemplet till exempel. Det var ju målat i blått och rött och gult och… Det såg ju för jävligt ut, skulle vi tycka! Antiken är inte det upphöjda utan det var ruffigt och orättvist. Det handlar om slavsamhällen och diktaturer.

Göteborg trogen

Bortsett från en period i Uppsala efter att ha disputerat, har Mikael varit Göteborgs universitet trogen. När han inte sitter i arbetsrummet med utsikt över dalgången mot Älvsåker, under pappans flygplansmodeller som svävar från taket, är det där han jobbar.

– Jag är en av två lektorer i grekiska i hela Sverige! Den andre finns i Uppsala. Sedan finns det några professorer också, men bara två lektorer.  Så det måste vara ett av Sveriges ovanligaste arbeten, skrattar han.

Gammalgrekiskan klassas som ett dött språk. Men vinsterna med att ändå lära sig det är för någon som Mikael Johansson uppenbara.

– Jag är ju intresserad av historia och filosofi och teologi och sådana saker. Då är det väldigt viktigt tycker jag att kunna läsa de texterna i original. Ta en sådan sak som att Nya Testamentet är skrivet på gammalgrekiska. Det ger mig mycket mer när jag forskar om den tidens samhälle att jag kan läsa texterna direkt.

Nyöversättning av Marcus Aurelius

Kunskaperna i gammalgrekiska kom också väl till pass när Bokförlaget Daidalos bestämde sig för att ge ut en nyöversättning av Marcus Aurelius Självbetraktelser.

De hörde helt enkelt av sig till Mikael och frågade om han kunde tänka sig att ta uppdraget.

– Ett halvår, svarade jag när de frågade mig hur lång tid det skulle ta att göra översättningen, säger Mikael lätt självironiskt.

I själva verket tog det sju år innan han hunnit klart. Fast då inkluderar tiden i och för sig ett förord och noter också.

– Jag hade ju aldrig läst en rad av Aurelius tidigare och det visade sig vara en helt annan sorts grekiska än den jag var van vid. När jag började tog det mig två timmar att bara översätta den första meningen på fem ord! Jag har inte heller sysslat så mycket med filosofi, så det var också ett nytt område som jag behövde lära mig.

Den stoiska läran

För dem (undertecknad inbegripen) som inte har stenkoll på Marcus Aurelius, han var romersk kejsare åren 180 efter Kristus. Han räknas enligt Mikael Johansson som en av de "goda kejsarna", vilket i klarspråk väl mest betyder att han inte var helt topp tunnor galen.

Vid sidan av det är Aurelius också en av få romerska kejsare som faktiskt inte blev mördad, utan som dog av ålderdom.

Han är även ett av de stora namnen i den stoiska läran, som i korta drag kan beskrivas som att man ska vara nöjd, göra sin plikt och acceptera det som händer, eftersom man ändå inte kan göra något åt det.

Är du själv en stoiker?
– Nej, nej! En stoiker ska ju lära sig att behärska sina känslor, medan jag är en väldigt blödig en. Men jag kan tänka mig att det var en bra inställning för en kejsare.
Även om antiken kryllade av filosofer som ville sätta sitt avtryck på samtiden, så skrevs inte Marcus Aurelius Självbetraktelser för att läsas av andra. Istället handlar det om rena dagboksanteckningar, skrivna för honom själv. De hittades och publicerades efter att Marcus Aurelius själv hade dött.
­

– Just det att han bara skrivit för sig själv gjorde det också svårare att översätta. Han visste ju vad han menade och refererade till, och behövde inte förtydliga det i texten.

Tredje översättningen

I april kom boken slutligen ut. Det är den tredje svenska översättningen av Aurelius, den förra kom 1911 och den första 1755. Det fanns med andra ord ett uppdämt behov hos dem som ville läsa kejsarens anteckningar på ett aningen mer nutida språk.

– Den första upplagan är redan slut, säger Mikael Johansson utan att riktigt kunna dölja stoltheten. Den andra kommer snart från tryckeriet.

Men några nya översättningsuppdrag tänker han sig i alla fall inte inom den närmsta framtiden. Istället ligger fokuset på den egna forskningen. Plus en alldeles egen bok.

– I höst kommer jag ut med en bok som handlar om när antiken och den kristna kyrkan gick ihop. Det är ju det som är mitt egentliga forskningsområde!