Debatt: Vildsvinen i Halland är här för att stanna

Efter att ha varit helt utrotade har vildsvinen kommit tillbaka med besked, och har i delar av landet blivit en plåga när de äter och bökar i jordbruksmark, trädgårdar – och senast för några veckor sedan – på en kyrkogård i Göteborg.

På Skogssällskapet, som hjälper Göteborgs stad med viltförvaltningen, vet vi att vildsvinens bökande upprör känslor. När de tar sig in på kyrkogårdar blir människor bestörta och upprörda, bök i gräsmattan är både tråkigt och kostsamt för villaägaren, och bönder – vars jordbruksmark förstörs – ställs inför stora ekonomiska förluster.

Men vi måste också inse att vildsvinen är här för att stanna, och att det i vissa fall finns skäl att fundera över hur vi behöver anpassa oss, och vilka åtgärder som kan bidra till att vildsvinen håller sig där de gör minst skada.

För kommunerna i Halland kan hanteringen av vildsvin i tätbebyggda områden underlättas avsevärt om förvaltningsplaner tas fram och tydliga avtal tecknas med lokala jaktlag som kan agera snabbt.

Vildsvin är intelligenta djur, och återvänder ogärna till platser de blivit bortskrämda från. Av samma anledning sker jakt på vildsvin ofta i öppen terräng, för att de ska lära sig att det är otrygg mark och hellre dra sig in i skogen.

Du som äger skog kan bidra genom att skapa mer vildsvinsvänliga skogar. De trivs i täta och snåriga skogspartier med god tillgång på gömslen, där de kan spendera dagarna i vila.

Enbär, slånbär, ek och bok är populär föda. Ett nytt forskningsprojekt vid Uppsala universitet, som Skogssällskapet finansierat, visar dessutom att vildsvinens bök inte verkar påverka skogens tillväxt, och att böket kan bidra till en större artsammansättning i skogen.

På nationell nivå behövs en bättre inventeringsmetod för att hålla uppsikt över mängden vildsvin.

I dag beräknas vildsvinsstammen årsvis på mängden skjutna djur, men det är en högst osäker uppskattning. Utbrottet av afrikansk svinpest i Västmanland häromåret visar vikten av att veta hur stor vildsvinsstammen egentligen är i olika delar av landet.

Med aktiva skogsägare som skapar varierade skogar där vildsvinen trivs, kommunala förvaltningsplaner som ger snabb hantering när vildsvinen skapar problem och en nationell inventeringsmetod för att hålla koll på utvecklingen kan mycket vara vunnet i vår samexistens med vildsvinen.

Och får du syn på vildsvin i skogen – ropa och vifta med armarna så kommer de att springa därifrån. De är både närsynta och nyfikna av sig, men håller sig helst undan från människor.

Thomas Bärtzner,

Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet