Debatt: Det behövs ett myllrande medborgarhus

Läste nyligen i en av morgontidningarna att politiken arbetar för att gemensamma rum i samhället och samverkan med ideella föreningar kan bli en del av den svenska beredskapen.

Kanske finns det därmed en liten förhoppning om att de medborgarhus som fanns för ett antal år sedan, är på gång att få ett uppsving. Läser bland annat om Hägerstensåsens medborgarhus i Stockholm där ett 50-tal föreningar håller till. Där finns bland annat schackklubbar, bridgeföreningar, folkdanslag, bordtennisklubbar, seniorverksamhet, körer och förskoleverksamhet.

Varför är det då så viktigt att det finns ett medborgarhus i en kommun? Enligt regeringen ska nu varje kommun arbeta för ökad gemensam beredskap och kunna erbjuda ”trygghetspunkter” det vill säga platser dit kommuninvånarna kan vända sig i till exempel kristider. Man uppmanar också kommuninvånare att söka sig till föreningslivet för att inte tappa den sociala samhörigheten i kommunen.

Hur ser det ut idag? Ja, generellt sett har det tyvärr skett en nermontering av gemensamma samlingslokaler.

Många folkbibliotek har lagts ner och föreningslivet har allt större problem med att hitta lokaler för sin verksamhet. Och av alla de Folkets Hus som tidigare fanns i Sverige återstår idag bara ett mindre antal.

Dessutom har regeringen paradoxalt nog kraftigt minskat statsbidraget till folkbildningen, som är en del av civilsamhället och som spelar en viktig roll i det här sammanhanget.

Jag är uppriktigt sagt oroad över vad minskad förståelse för föreningslivet och bristen på tillgång till kultur kan leda till på längre sikt. Jag tror att vi behöver skapa samlingsplatser i det offentliga rummet, inte bara i kristider, där människor kan komma samman för samtal och diskussion, ta del av en kultur med musik, teater och konst, starta och bedriva föreningar, helt enkelt för att kunna organisera liv och fritid på ett meningsfullt sätt. De allmänna samlingslokaler, till exempel medborgarhus, som fanns tidigare var också en självklar del i att stärka demokratin och det demokratiska samhället. Och det måste vi i allt högre grad slå vakt om i dessa tider!

Hur är då läget i vår egen kommun? Var har vi våra ”trygghetspunkter” och offentliga samlingsplatser? Vi har Fyren med sina biblioteksfilialer utanför tätorten som ett bra exempel, Senior i Kungsbacka är ett annat fint exempel, alla våra föreningar, idrottsliga och andra, våra pensionärsorganisationer, hembygdsmuseet, våra studieförbund för att nämna några. Alla dessa ”trygghetspunkter” är exempel på goda initiativ och viktiga i vår kommun.

Men bra kan bli bättre! Jag tror vi skulle behöva ett livligt, kreativt och myllrande medborgarhus som är öppet varje dag, där människor i alla åldrar kan mötas och utvecklas tillsammans och känna den sociala gemenskap som ger trygghet, ansvar i både fredstid och orostid och som ger glädje över att få leva och bo i vår kommun.

Alléskolan skulle bli ett utmärkt medborgarhus! Pröva den tanken!

Ingemar Nordieng