En ny dom där en västsvensk skogsägare nekades ersättning efter att staten införde ett avverkningsförbud med hänvisning till artskyddsförordningen, belyser en allvarlig urholkning av egendomsskyddet.
Skogsägaren förlorade över 1,5 miljoner kronor, men domstolen menade att han inte drabbats tillräckligt hårt för att få ersättning. Detta exemplifierar en rättsutveckling där individens rättigheter allt oftare åsidosätts.
Även om grundlagen och regeringsformen ändrades 2010 för att stärka egendomsskyddet, är lagtexten fortfarande för vag. Myndigheter och domstolar tolkar den så att ersättning inte behöver ges när staten beslagtar egendom för att bevara miljövärden. Nu arbetar en grundlagskommitté med att stärka individens rättigheter, men det finns signaler på att denna fråga inte kommer att prioriteras. Staten kan därför fortsätta kringgå ersättningsskyldigheten, vilket underminerar förtroendet mellan stat och individ.
Sveriges regering och riksdag måste omedelbart ingripa. Grundlagskommittén har makten att återställa balansen genom att justera lagstiftningen och säkerställa att staten agerar rättvist när den tar över egendom.
Det var så det var tänkt enligt grundlagen – att individens rättigheter skulle respekteras och att rimlig ersättning alltid ska ges.
Helene Gunnarson
Mathilda Clausén Wingårdh
LRF Halland
Nya verktyg ska hindra barn att rekryteras av gäng
Leia Molund lät inte sjukdomsbeskedet stoppa drömmen
Det hade varit en dröm sedan hon var barn. Men utlandstjänstgöringen blev en mardröm med sexuella trakasserier och mobbning i hennes närmaste grupp. Nu delar Emilia Åhfelt med sig av sina erfarenheter, bland annat vid föreläsningar inom Försvaret. – I början grät jag på scenen varje gång jag föreläste. Men min livsuppgift är att sprida kunskapen om sextrakasserier och mobbning vidare, säger hon.



