Hur veligt och krångligt får det vara? Sverige är ett bra land på många sätt, men när det gäller hanteringen av coronapandemin så har det gått rejält snett på många håll.
Senast i raden av exempel är att det åter blir distansstudier för högstadiet och gymnasiet. Beslutet säger jag inget om, det låter utmärkt. Men varför ta beslutet två dagar efter att alla elever kommit tillbaka från sportlovet!? Vi har just nu en stor smittspridning i landet och då behövs det inte epidemiologiska kunskaper för att fatta att skolan är en riskmiljö efter sportlovet.
Hur svårt kan det egentligen vara att ta det beslutet innan eleverna träffas igen? Är det den svenska byråkratin som sätter käppar i hjulet? Nu ska det vara distansundervisning fram till den 5 mars. Ett tips är att ta beslut om eventuellt förlängda distansstudier före den 5 mars och inte efter. Allt blir så mycket enklare med det upplägget.
Vaccinationskaoset är ett annat exempel på att det inte står rätt till. Tusentals svenskar har försökt att lura sig före i kön till vaccinering genom att boka tider i systemet, trots att ålderskravet inte är uppfyllt. Hur står det till då med tankeverksamheten? Om nu personen skulle lyckas lura sig fram till vaccinationssprutan är det då inte ganska sannolikt att åldern uppdagas av den som ansvarar för sticket? Hur dum får man vara? Det här fenomenet har försvårat regionernas situation ytterligare när det gäller vaccineringen, vilket innebär nya förseningar. Och det behövs definitivt inte. Väntan på vaccin känns lång nog ändå.
Och på tal om väntan. Förhoppningarna om att alla som vill ha vaccin ska ha fått det till midsommar ser ut att grusas. Leverantörer flaggar för försenade leveranser och många regioner har gått ut med att alla i bästa fall har fått sprutorna i slutet av sommaren. Det är självklart frustrerande, men vi får fortsätta att hålla ut och kämpa på. Vad är alternativet?
Ha en trevlig helg.
Mer om e-tidningen:
