Ung entusiast går mot strömmen

För nästan exakt två år sedan tog Mattias Riberth över Avan gård vid Rossared, mitt i den värsta torkan. Det har varit två väldigt intensiva år, men också väldigt roliga.
– När det här tillfället att arrendera dök upp kunde jag inte motstå att hoppa på, det är lite av en dröm, säger han.

Nu brukar han 212 hektar åker och bete inklusive sidoarrenden, och har hand om 230 kor plus ungdjur och kalvar. Inte ensam förstås, det är fyra anställda på gården utöver en sommarjobbare just nu.

Korna mjölkas två gånger per dag. Mjölkningen på morgonen tar cirka fyra och en halv timmar, på eftermiddagen går det lite fortare.
– Första passet på morgonen börjar 03.30, säger han.
– Man börjar då med att hämta hem korna från betet. Senare på morgonen är det dags att blanda foder och utfodra.

Rena råvaror

Fodret, det är en blandning av ensilage (konserverat gräs), betfor, spannmål (mest vete), rapsexpro (värmebehandlat raspmjöl) plus mineraler och salt, så kallat fullfoder.

– Vi utgår från ett recept så att sammansättningen ska bli rätt, och så blandar vi i en speciell mixervagn. På vissa gårdar väljer man att ge korna ensilaget för sig och kraftfoder i speciella foderautomater men så gör inte vi. Jag tycker om att ha rena råvaror, att köpa hem färdigt processat foder är att gå en omväg.

Fyra vallskördar ska hinnas med, och de första har hållit god kvalitet med högt energiinnehåll. Vädret har varit gynnsamt hittills i år, och var det även förra året.

Han har ett maskinsamarbete kring vallskörden med två andra stora mjölkgårdar i närområdet. Det är nästan nödvändigt för att hålla nere maskinkostnaderna.

Bytt ladugårdsinredning

Mattias utgår från förutsättningar som finns på gården. Han har ett långsiktigt arrendekontrakt med markägaren som är Volvos fastighetsbolag (Sveafjord). Gården, som heter Avan gård, drevs till för två år sedan av Hushållningssällskapet i Halland och var även under en tid visningsgård. Den ligger i anslutning till Rossareds herrgård, som även den ägs av Volvo.
– Jag känner mig lugn med det, säger han.

– I år har vi till exempel bytt ut all inredning i lagården, den som fanns var från när stallet byggdes 1992-93. Då var det en toppmodern anläggning, men nu var den sliten.

Nya båsavskiljare har satts in och korna som går i lösdrift har fått bättre underlag att ligga på.
– Vi har lagt in madrasser, som ska vara mjuka och bra. Ovanpå det strör vi med torv. Det blir lite mörkt och dammar något mer jämfört om man strör med sågspån, men fördelarna överväger, säger Mattias.

– Det suger upp bra, och framförallt är det ett dött material och det håller tillbaks den organiska tillväxten.

Slussas till mjölkgropen

Eftermiddagsmjölkningen hade precis börjat när Norra Halland fick en rundvandring förra veckan. Några kor står och äter vid foderborden utomhus medan andra står i mittgången och idisslar. De slussas in åtta åt gången i den så kallad mjölkgropen där det finns plats för 16. Mjölkningen tar förstås flera timmar, och de är mycket mer att hålla kolla på för djurskötarna. På kontoret i anslutning till lagården förs anteckningar över kalvningar, hälsotillstånd, brunst, ungdjur och mycket mer.

– Vi har flera kalvningar per vecka, tjurkalvarna säljer vi när de är äldre än två veckor. Kvigorna behåller vi, säger Mattias.

Mjölken hämtas varannan dag, 14 000 liter åt gången

 

lantmästar- och kandidatexamen

Han växte upp på en mjölkgård nära Ullared, och han tycker om kor. Det märks, han kelar gärna med dem och tycker det är viktigt att de är lätta att hantera.

Innan han kom till Avan gård hade han tagit en lantmästar- och kandidatexamen på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, jobbat i Australien på en kogård ett drygt halvår, jobbat på en maskinstation i två-tre år samt arbetat i Norge fem år och då mest med växtodling på en gård i Hamartrakten.

– Det är andra förutsättningar i Norge för lantbruk, säger Mattias.

– Marknaden där är mer reglerad, här är det mer förhandlingar om pris, till exempel om jag ska köpa eller sälja spannmål.

Säljer till Arla

Han säljer sin mjölk till Arla och vad gäller mjölkpriset har han inte mycket att säga till om.

Under våren har priset sjunkit cirka 20 öre per liter och är nu nere på 3,43 kronor, det är världsmarknaden som styr och den påverkas liksom mycket annat av coronapandemin, enligt Mattias.

– Exakt hur stor del som epidemin har spelat in i prissänkningen vet jag förstås inte, men en del har den säkert påverkat.

Han är ändå glad att inte ha berörts i någon större utsträckning av corona-läget.
– Mat ska folk ha, och vi har kunnat arbeta på här på gården i stort sett som vanligt.