Tvingas spara på efterfrågade åtgärder
Samtidigt som Individ och familjeomsorg dras med stora underskott och har ett sparbeting på närmare 50 miljoner, fortsätter mängden orosanmälningar för barn och unga att ligga på rekordnivå.
– Det är en svår ekvation att lösa, säger Karin Martinsson, förvaltningschef Individ och familjeomsorg.
Karin Martinsson, förvaltningschef Individ- och familjeomsorg.
De senaste åren har orosanmälningar för barn och unga ökat stort (från 2018 och framåt) och det första kvartalet 2020 visar att mängden anmälningar ökat än mer.
– En anledning kan vara att bland annat skolor har blivit bättre på att anmäla säger Karin Martinsson.
Att det också finns fog för anmälningarna är tydligt, eftersom man samtidigt ser en kraftig ökning av antalet dygn i institutionsvård och stödboende.
– Vi vet inte riktigt varför det ökar, vi kan inte se att det handlar om en viss grupp av individer som står för ökningen. Nyanlända är en del, men inte allt. Det kan också vara att personer som varit i behov av stöd tidigare inte har fått det. Däremot vet vi att det ser likadant ut över hela landet, säger Karin Martinsson.
4,3 miljoner kronor
Mellan åren 2018 och 2019 ökade orosanmälningarna med nästan 30 procent och fortsätter uppåt. Om man tittar på rena siffror, ökade antalet dygn i institutionsvård med 253 dygn, om man jämför månaderna januari till mars i fjol och i år. För stödboenden är ökningen ännu större, 1 389 dygn under det första kvartalet. Det innebär en total kostnadsökning för de insatserna med 4,3 miljoner kronor, bara för tre månader.
– Vi gör en professionell bedömning. De som behöver insatser får också insatser, säger Karin Martinsson.
Fånga upp tidigare
Bästa sättet att minska behovet av institutionsvård vore att fånga upp barn och unga i riskzonen ännu tidigare.
– I vissa fall skulle man kunna upptäcka behoven redan på BVC eller MVC, tror Karin Martinsson.
Det är därför bra att arbeta över gränserna, att olika delar av den offentliga sektorn inom skola, vård och socialtjänst har olika samarbeten där man gemensamt försöker lokalisera personerna med störst behov.
Samtidigt kvarstår då sparbetinget. Individ- och familjeomsorgen är den förvaltning som tvingats till störst sparpaket, men samtliga förvaltningar måste just nu se över sina kostnader. Att det skulle kunna föras över pengar från andra verksamheter är därför inte något som Karin Martinsson väntar sig. Istället tvingas man skära så mycket i den egna verksamheten som det bara går.
Det som inte hör till förvaltningens lagstadgade skyldigheter ligger i riskzonen att tas bort. Dit hör till exempel ett pågående samarbetsprojekt mellan Individ- och familjeomsorgen, skola och förvaltningen för Kultur och fritid för att tidigt lokalisera unga i behov av stöd, och kunna sätta in förebyggande insatser. Något som i sin tur alltså kan innebära betydligt lägre kostnader längre fram.
– Visst är det så. Men vi har de pengar som vi har, säger Karin Martinsson.