30 Juni 2018 11:34 | Annika Lundby

Nu börjar det dra ihop sig till semestertider. Förväntningarna är höga. Resor ska genomföras, hemmaprojekt ska påbörjas eller avslutas och så klart måste ju vädret visa sig från sin soliga sida. Under några veckor ska det klämmas in allt som inte hunnits med under resten av året.
Som småbarnsförälder är semester lika med att bila runt till olika barnaktiviteter. Det är lådbilsland, det är djurparker, Astrid Lindgrens värld och alla andra platser där barnfamiljer flockas i sommartid.
Men jag kan inte annat än fundera på om man stressar runt för barnens skull eller för sin egen? Visst gillar dottern att åka bergodalbana och besöka Astrid Lindgrens värld men de riktigt entusiastiska betygen kommer om de små sakerna. Sakerna som man kanske bara tar för givet och som många gånger inte kostar någonting. Till exempel att åka till havet och fiska krabbor, en picknick vid sjön eller att bygga en koja i skogen tillsammans.
Ingen som läser mina krönikor kan ha missat att jag gillar Ernst Kirschsteiger. Och som han säger: ”I det enkla bor det vackra”. Jag tror det ligger mycket i det. Tittar jag tillbaka på min egen barndom är det just det enkla som man nu minns med värme. Ett starkt minne är picknick vid Seatons kulle. Att sitta på en filt, dricka jordgubbssaft och äta Mariekex. Eller när mina föräldrar satte upp ett tält i trädgården för att jag och en kompis skulle kunna sova där. Äta godis i sovsäcken, fnissa och berätta spökhistorier med endast ljuset från en ficklampa. Sedan fick mina föräldrar stå utanför tältet tills vi somnat, men det är en annan sak.
Visst har vi planerat lite för sommaren men jag tror även att det är viktigt att fånga de där små sakerna. Att ta sig tid att kanske ”inte gör något”. För att inte göra något är ju faktiskt att göra något och just detta något kanske är det som kommer att stanna kvar i minnet som en av barndomens höjdpunkter.