31 Januari 2021 15:00 | Ulrika Wahlström

Det ska röjas i garaget och av någon underlig anledning anser familjen att det är min uppgift. De räknar upp saker som är ”mina”; lådor med ramar, drivor med ljusstakar och krukor, otympliga prydnadssaker för årets olika säsonger, cd-skivor, disketter, böcker, lyktor, urdiskade glasburkar, samlingar med frimärken, bokmärken och tändsticksaskar… Hallå! De där tändsticksaskarna är faktiskt Makens och allt förutom just de askarna är ju bra-att-ha-saker!

Enligt familjen sparar jag på allt. Då skulle de ha sett min fina farmor. Hon sparade till och med på pappersservetten man hade haft till lunch. Hade jag inte sölat så mycket fick jag samma servett även vid följande luncher.

Många slänger strumpor med hål i. Då vet de inte att de är perfekta att trä på handen när man dammar. Och en t-shirt som inte blir ren från envisa fläckar är grym vid putsning av badrumsspegeln. Hotelltvålar och -schampon är utomordentliga att hamstra för att ha till hands för skumbadet eller till oväntad nattgäst. Jag har även ett ännu så länge orört lager med hotellduschmössor.

De plagg jag inte har använt på länge, (ibland på väldigt, väldigt länge) sorterar jag med omsorg i olika lådor. En av dem är utklädningslådan. Superbra om jag blir bjuden på maskerad! Eventuellt är vissa kläder i något för liten storlek, men det hinner förändras innan det är dags för maskerad!

Efter jul och diverse födelsedagar nu i januari har mitt lager med färgglada presentsnören med tjusigt ”krull” fyllts på. Ja, jag sparar alltså de snören som har varit på paketen. Jag har också en box med avlagda bijouterier. Några är trasiga, men det gör ingenting. Allt det här blingblinget kommer väl till pass den dagen då barnen vill pyssla. Nu är det väl så att tonåringar inte pysslar så mycket, men man vet aldrig.

Visst är det svårt att hålla reda på alla tillbehör och sladdar för elektroniken i hemmet? Jag har fixat så att vi har en låda för detta. Den är numera knökfull och jag vet faktiskt inte vilken sladd eller laddare som går till vad. Men om vi skulle behöva något, så finns det alldeles säkert där. Tror jag.

Ena sonen sa att läraren hade bett eleverna att ta med sytråd. Nu var sonen lite sur för han antog att något sådant har väl inte vi, eftersom han aldrig sett någon sy här. Men jodå, jag har en låda med trådrullarna jag hade med mig till min första lägenhet 1991. Jag visste väl att de skulle komma till användning!

I dag hörde jag mig själv säga att vi kan spara de fina, tjocka pappersservetter som vi knappt använt under middagen, till nästa måltid. Familjen såg skräckslagen ut och menar att jag behöver terapi. Nä, nu är det jag som går ut i garaget och röjer, men påsen med tändsticksaskar får allt Maken ta ansvar för!