Rivet garage stoppar bygglov

Flera grannar har byggt samman garaget med bostadshuset. Men när Isabelle Schamschula och Linus Girdland ville göra samma sak för att få plats för familjen och dotterns permobil, blev det tvärt nej. Orsak enligt handläggaren: de hade rivit garaget för tidigt.

Paret flyttade till Metevägen i Vallda 2010. Huset från 70-talet var i okej skick – förutom garaget.

– Vi förstod att vi var tvungna att bygga om det, men hade inte pengar då, så vi väntade, berättar Linus.

Året efter fick de sitt första barn, sonen Emil, och 2013 föddes Nova. Det visade sig att hon hade en ovanlig muskelsjukdom som heter artrogrypos (samma som KD-politikern David Lega för övrigt). Det innebär att hon är muskelsvag och stel och har svårt att gå längre sträckor.

Muskelsjukdom

När Nova bara var några år gammal fick hon en liten permobil med joystick, som hon numera rattar otroligt skickligt och tar sig fram med på de flesta ställen. Men det skulle behövas ett större sovrum, en bättre entré till huset för rullstolen och ett isolerat förråd för permobilen där Nova själv kan hämta och lämna den.

Familjen beslöt sig därför förra våren för att ta tag i garagerenoveringen. Samtidigt tänkte de dränera huset. De frågade hos kommunen om de behövde söka rivningslov först, och sen bygglov, och fick svaret att det gick att söka samtidigt.

När de fick rivningslov, tolkade familjen det som att det inte skulle påverka bygglovet, så garaget revs.

– När sen byggaren kom hit påpekade han att det skulle bli väldigt svårt att kontrollera dräneringen med ett nytt garage ovanpå. Han föreslog att vi byggde källare även under garaget och byggde ihop det med huset, berättar Isabelle och Linus.

På så sätt skulle de kunna få både ett förråd, ett nytt sovrum till Nova och en handikappanpassad entré. Tillbyggnaden skulle stå på samma plats som det gamla garaget.

De skickade in sin bygglovsansökan 30 juni 2020. Kommunen begärde ett par kompletteringar, och sen hände inget på hela hösten. I december fick familjen mejl om att förslaget inte uppfyllde kravet på tillgänglighet eftersom rumshöjden var för låg och entrén för smal.

Samtidigt påpekade handläggaren att ansökan stred mot detaljplanen, eftersom tillbyggnaden låg för nära grannens tomt. I stället borde man kunna bygga en ny entré på andra sidan huset.

– Andra sidan? Då får vi dra en väg tvärs igenom trädgården, riva uteplatsen och sen ha entrédörren rakt in köket!



Det var inget som tilltalade Isabelle och Linus. Så de skickade in nya ritningar där rumshöjden var justerad.

Och det där med detaljplanen förstod de inte – tillbyggnaden låg ju inte närmre grannen än garaget hade gjort. Det måste väl vara formalia? Grannen var dessutom positiv till bygget. Och i grannskapet hade flera andra villaägare gjort liknande tillbyggnader som till och med låg ännu närmre tomtgränsen.

Men när de tryckte på för att få sitt bygglov och kunna komma igång med bygget under våren 2021, hörde handläggaren av sig och meddelade att han tänkte föreslå avslag på ansökan.

Och när det kom till byggnadsnämndens arbetsutskott blev det just så: politikerna sa nej.

Nå, så går det ju i många fall när ansökan bryter mot detaljplanen.

Men i det här fallet är resonemanget minst sagt egendomligt.

Avslaget bygger på att detaljplanen från 1963 faktiskt inte säger något om hur nära husen får ligga grannen. Därmed är det grundregeln 4,5 meter som gäller. I det här fallet hamnar tillbyggnaden 2,13 meter från tomtgränsen. Och det är en procentuell avvikelse på 47 procent vilket inte ”bedöms utgöra en lite avvikelse enligt 9 kap 31 b § PBL varför ansökan inte kan beviljas”, som det står i beslutsmotiveringen.

Normalt brukar man kunna godkänna en avvikelse på tio procent.

Men det märkliga är ju att garaget stod på exakt samma plats. Och ännu märkligare blir det sista stycket i motiveringen:

”Om det aktuella garaget hade funnits på platsen och ansökan avsåg om- och tillbyggnad på så vis som nu föreslås hade ansökan sannolikt kunnat beviljas.”

Alltså: om inte familjen hade gått på det första beskedet om rivning, utan låtit garaget stå kvar hade man fått bygglov för exakt det man nu vill göra. Trots att tillbyggnaden hamnat precis lika nära grannen!

Byggnadsnämndens ordförande Thure Sandén är säker på att de gjort rätt.

– Jag har efter ditt samtal fått en dragning av ärendet, och det är inte bara tomtgränsen som är för nära, tillbyggnaden är för stor. Den är 54,7 kvadratmeter mot garaget som var 38. Dessutom bostad i stället för garage.

Men i protokollet står ju att tillbyggnaden hade varit okej om garaget stått kvar?

– Jag håller med om att det är en otroligt vilseledande formulering. Den borde inte ha stått.

I avslagsmotiveringen står heller inget om storleken?

– Nej, men det beskedet fick vi vid dragningen.

 I grannskapet har många fått bygga ihop garage?

– Grannar har jag inte hört en bokstav om, men det kan ju vara tjugo år gamla tillbyggnader.

Jag har hittat ett bygglov för en granne från 2014 på 56 kvadratmeter?

– Jaha, jadu. Men, som sagt, vi har följt plan- och bygglagen.

Samma lag säger också att ni kan göra undantag vid särskilda skäl? Skulle inte det kunna vara att utrymme för en permobil?

– Det är ju en tolkningsfråga. Men de får överklaga, det är möjligen så att länsstyrelsen tolkar särskilda skäl bättre än vi.

Även Heinz Kaufmann (C), vice ordförande i Byggnadsnämnden hänvisar till Plan och bygglagen.

– Man kan få bygga en komplementbyggnad närmre än 4,5 meter, men inte en bostad. Dessutom fick vi besked att det fanns möjlighet att bygga entré på annan plats.

Formuleringen om att bygglovet hade gått igenom om garaget stått kvar, ifrågasätter först Kaufmann, men när han väl övertygats om att det står i protokollet, har han inget svar.

– Jag minns inte det. Så har vi aldrig tolkat lagen tidigare. Och om det är som du säger med entréalternativet i trädgården, får vi väl tala med handläggaren om det här. Den bilden har vi inte fått. Att det finns liknande ombyggnader intill är också ny information för mig.

Kan ni ta tillbaka beslutet?

– Nej, det bästa är de överklagar. Skulle vi ta om alla beslut där folk inte är helt nöjda, skulle det bli 30 procent fler ärenden.



Påståendet om att byggets storlek skulle ha påverkat beslutet, kommer som en överraskning för Isabelle Schamschula:

–  Jag aldrig hört talas om att ytan skulle vara avgörande, aldrig. Dessutom är skillnaden lätt förklarad: 16 kvm motsvarar ytan mellan garaget och huset. I praktiken kommer tillbyggnaden inte vara närmare tomtgränsen än vad garaget gjorde.

Paret har nu överklagat. Men kanske vore det enklare att ta handläggaren och byggnadsnämnden på orden: om de smäller upp ett enkelt garage igen, så borde de ju få sitt efterlängtade bygglov? Sen kan ju garage-attrappen rivas igen….