10 Januari 2020 11:23 | Daniel Blomqvist

Det är nytt år igen, och frågor om vilka nyårslöften som mejslats fram har börjat dugga in.

Vikten av att skapa nyårslöften och sätta upp mål inför det nya året verkar dock variera. För egen del gillar jag känslan av nytt år – nya möjligheter, och det räcker vanligtvis ganska långt.

Men. När jag vaknade upp (eller till) på nyårsdagen gick lasset omedelbart via kaffebryggaren till tv-soffan. ”Vinterstudion är bra att ligga och slumra till” tänkte jag. Nu hade dock SVT lite problem med play-sändningen, så istället startade automatiskt ett annat program som appen valde ut. Programmet var ett reportage om det norska fartlaget i längdskidåkning och deras sommarträning. Det satt som en smocka. Förvisso väldigt mjuk, men ändå. ”Nu ska det bli träna av”, tänkte soffliggaren en liten stund.

Varför inte bara köra lite?

Det händer faktiskt att jag tränar. Men jag är inte personen som sätter upp mål. För att vara ärlig tycker jag att det har gått hysteri i att sätta upp mål. Varför kan man inte bara sticka ut och jogga omkring lite sporadiskt? Eller gå till gymmet lite då och då och bara köra lite?
”Men då gör du ju inga framsteg”, har jag fått höra.

”Fast det är väl rätt skönt att bara röra lite på sig?”, kan jag argumentera då.
Och vilken form av rörelse som lockar kan ju dessutom vara väldigt olika. Ibland vill man simma lite, ibland jogga lite, ibland cykla lite, ibland klättra lite, ibland åka lite skidor, och ibland gå och bowla. Någon pulsklocka finns inte i hushållet, än mindre cykeldator. Valla skidorna gör jag vart tredje år ungefär.

”Men då blir du ju aldrig riktigt bra på något?”

Nej, förvisso. Men såhär på väg mot 44 känns det väl ändå inte som att jag kommer att vinna vare sig något marathon, Vasaloppet eller Giro d’Italia.

10 sekunder handstående

Ok, dålig inställning. Förlåt.

Såhär gör vi: Jag bestämmer mig för att köra någon form av träning ibland under 2020. En sak jag alltid velat bli bra på är att stå på händer, så det får bli mitt mål – att klara 10 sekunder fritt handstående. Hur låter det? Det är dessutom ett gammalt mål som jag började öva inför för en herrans massa år sedan, och återvinning är ju något vi måste bli bättre på.

Så det kan få bli ett tips, från en mållös stackare till eventuella hårslitare som vill hitta något bra löfte:

Damma av ett gammalt.