Uppfödaren om smuggelhundarna: ”Det är fruktansvärt”

Som hunduppfödare ansluten till Svenska Kennelklubben, SKK, har man en lång rad regler att förhålla sig till. Det handlar om djurens bästa. Lena Niklasson, som har fött upp irländska varghundar i 16 år, förfasas över smuggelhundsindustrin och de som köper hund utan att tänka igenom det ordentligt. 

– Hundköp får aldrig vara impulsiva, säger hon.

I det lantligt belägna huset i Åsa bor Lena och Jan Niklasson tillsammans med sex irländska varghundar och fyra katter. 

För tillfället är det hanen Finnegan och tikarna Niome, Georgia, Hazel, Ingrid och Jade som utgör kenneln Manowars stall. Som tur är har de gott om plats, när barnen flyttade hemifrån fick varghundarna en del av huset för sig själva. Men de är i resten av huset också. 

– De vill gärna vara i famnen, helst vill de nog sitta i en Babybjörn-sele på min mage. Men det blir tufft, skrattar Lena Niklasson. 

Med mankhöjder på mellan 70 och 90 centimeter är de irländska varghundarna inga små knähundar, oavsett vad de själva anser. Lena och Jan berättar att valparna, oftast blir det mellan sex och nio stycken per kull, väger mellan 500 och 700 gram när de föds. 

– De har en tillväxttakt på nästan 1 000 procent det första året, säger Lena. 

Efter att ha haft irländska varghundar sedan 1994 och uppfödning sedan 2004 har Lena skaffat sig mycket kunskap om uppfödning och djurhantering. Därför gör problematiken med smuggelhundar henne både arg och ledsen. 

– Jag vill inte ens tänka på det, det är fruktansvärt.

Finns billigare hundar

Lena har inte själv märkt av någon rusning efter irländska varghundsvalpar. Det är inte en ras man hastköper sig ett exemplar av, tror hon. Men coronapandemin har aktualiserat problematiken, eftersom att efterfrågan på hundvalpar har ökat. Tidigare har det exempelvis kunnat handla om att en hundras blir så trendig att uppfödarna inte mäktar med att möta efterfrågan och priset stiger.

– Då väljer kanske en naiv köpare att möta upp någon på en parkeringsplats för att köpa en hund för 8 000 kronor istället för att betala mellan 15 000 och 20 000. 

Att det är dyrt att ha hund är ett faktum. Förutom inköpspriset är det hundmat av god kvalitet, försäkring och eventuella veterinärkostnader som inte täcks av försäkringen som kostar.

– Det är tråkigt att det har blivit så dyrt, för det är så fantastiskt att ha hund, säger Lena. 

Inköpspriset kan vara billigare, om man till exempel tar sig an en omplaceringshund eller hör av sig till en uppfödare för att undersöka om de har en äldre hund som inte längre behövs för avel.

– Det finns billigare hundar, om det är pengarna det handlar om. 

Många regler

Nackdelarna med att köpa en smuggelhund utan registreringsbevis stämplade av Svenska Kennelklubben, stamtavla, är många. På det som Lena kallar djurfabriker, både i Sverige och utomlands, finns inga krav och därmed inga garantier. Hundarna har ofta haft en dålig uppväxt och tas från mamman för tidigt. De är sällan avmaskade, vaccinerade eller grundförsäkrade, och korrekta dokument som stamtavla saknas.

– Stamtavlan, eller egentligen är det ett registreringsbevis som är stämplat av SKK, är ett kvalitetsbevis på att hunden har fötts upp av en kennelklubbsansluten uppfödare som följer rasklubbarnas krav på undersökning av valparna, säger Lena. 




När en kennel, som Lenas Manowar, är en del av SKK råder stenhårda regler. Förutom att valparna avmaskas fyra gånger, vaccineras, märks med chip, försäkras mot dolda fel och besiktigas av veterinär, så säljs de inte till vem som helst. Det ska till en personkemi mellan Lena och intressenten för att det ska kunna bli en affär.

– Jag brukar tänka på om det är en person jag skulle kunna tänka mig att åka på semester med. Är det inte det, då kan den inte köpa en hund av mig, säger hon. 

Seriösa intressenter är välkomna på besök redan innan valpkullen är född. Dessutom håller Lena kontakten med alla sina valpköpare och har blivit kompis med flera av dem. 

– En seriös uppfödare tar ansvar för valpen från att den föds tills den dör. 

Tänk igenom beslutet

Lenas råd till de som blivit sugna på att köpa hund sedan coronapandemin tog fart handlar i stora drag om att tänka igenom beslutet både en och två gånger. Ofta tar det ett år från den dag man bestämmer sig för att köpa hund till den dag man får hem en liten valp. Under processen bör man söka information om rasen man valt, gå på utställningar och kontakta uppfödare. 

Man ska se till att man har någon som kan ta hand om hunden på dagtid, sen när allt återgår till det normala och man inte kan jobba hemifrån längre. Man måste också skaffa rätt hund för sina förutsättningar. 

– Man hoppas att de är vuxna människor som har lite erfarenhet och självkritik. Man ska tänka igenom rasvalet – ett litet ludd i en valplåda är förstås sött och gulligt, men det lilla luddet kan bli en oerhört krävande pälshund. 

 

Läs också:

Varnar för smuggelhundar