Tar nytt grepp mot machokultur

Av Christina Forlin

Nu ska Hedeskolan ta nya grepp för att komma till rätta med elevers attitydproblem.
– Vi har ett superviktigt uppdrag, att skapa goda samhällsmedborgare! säger rektor Emma Dahl.

Oroliga elever, stök i korridoren och ensamma barn på raster. På Hedeskolan liksom på de flesta skolor finns elever som inte mår bra. Det kan yttra sig på olika sätt, och ibland är det svårt för lärarna att hinna fånga upp alla problem. Nu ska Hedeskolan i årskurs 4-6 pröva ett nytt sätt att jobba. Till hösten anställs en socialpedagog på försök som ska stödja och hjälpa barn med behov, lösa konflikter och vara ett stöd. Rektor Emma Dahl och Maria Eriksson, verksamhetschef för pedagogiskt område centrum, har stora förhoppningar på tjänsten.
– Vi hoppas verkligen att vi kan reda ut problem redan på mellanstadiet som annars kan växa och bli stora på högstadiet, säger Emma Dahl.
På Hedeskolan, som är en F-9 skola, följer man eleverna hela skolgången.
– Vi ser svårigheter på högstadiet och vill bli ännu bättre på att redan på mellanstadiet ta tag i det som yttrar sig några år senare. Det gäller även längre ner i åldrarna. Problem vi ser i fyran, kanske man kan göra något åt redan i ettan. Vi vill verkligen försöka förebygga och komma till rätta med attityder och kulturer som kan bli destruktiva i ett längre perspektiv så fort det bara går, säger Emma Dahl.

Svårt komma åt
Det handlar om machokultur och antiplugg-kultur bland annat.
– Vi har även sett att klasser på högstadiet har präglats av en tystnadskultur. Det har märkts genom flera händelser i form av kränkningar, skadegörelse och trafikfarliga incidenter, där vi efteråt mötts av en total tystnad. Det har gjort att vi inte kunnat komma åt händelserna, säger Maria Eriksson.
Enligt Emma Dahl upplever personal på skolan att många inte vågat berätta av rädsla för att uteslutas socialt ur gruppen.
– Även om många vetat vem som gjort vad, och dessutom vetat att det som gjorts varit fel, har eleverna hellre valt att hålla tyst och låta det fortsätta, säger hon.
Språkbruket sätter sin prägel på stämningen. Att språket på skolan blivit råare och att det är en tendens i hela samhället är de båda överens om.
– Eleverna tar hit ord de möter på sina olika forum på internet, på spel och i andra sammanhang och testar dem, säger Maria Eriksson.
– Och vi markerar, visst gör vi, men det är ett tufft jobb.

Medvetet arbete
Arbetet med att förändra jargonger och attityder är inget nytt på Hedeskolan. Man har sedan flera år knutit ungdomskonsulenter på Kultur och fritid samt hälsopedagoger till skolan samt inlett samarbete med en jämställdhetsutvecklare Emma Snelder i kommunen.
Och man har arbetat med konceptet Machofabriken på högstadiet – en utbildning för pedagoger för att förstå hur man kan komma till rätta med pojkars antiplugg-attityder.
– Dessutom har alla pedagoger funderat kring frågan varför pojkar presterar sämre än flickor och läst Fredrik Zimmermans bok om hur man ska få fler pojkar att lyckas i skolan, säger Maria Eriksson.
Men det kan alltid göras mer och rektorn Emma Dahl är entusiastisk inför socialpedagogens anställning.




I början av mellanstadiet är målet att skapa en studiekultur där alla når sin fulla potential i undervisningen och där även pojkar våga prata om känslor.
– I det arbetet är det av största vikt att samtliga elever, oavsett kön, känner sig sedda, lyssnade på och bekräftade, säger Emma Dahl.
Hon liksom skolans personal har upplevt övergången mellan årskurs tre och fyra problematisk de senaste åren, det har varit oroligt.
Lektionerna har varit stökiga och rasterna fyllda av konflikter. Detta trots en mycket genomtänkt organisering med lärarteam runt eleverna och noggrann överlämning mellan personal från de olika stadierna.
– Men det är en skillnad hur vi arbetar, på lågstadiet har eleverna en klasslärare som överblickar det mesta. På mellanstadiet ser det annorlunda ut med ämnesbehörigheterna, och det gör att eleverna möter fler lärare under en skoldag.

Tid att fånga upp
Det är här socialpedagogen kommer in i bilden. Hen ska finnas till hands på raster och andra mellanrum mellan lektioner och ha tid att reda ut när det uppstår konflikter och fånga upp smygande problem. Det kan vara i kapprum och korridorer, på väg till bamba eller i omklädningsrum vid idrott. Socialpedagogen ska också stärka samhörighetskänslan i gruppen och elevernas självkänsla.
– Det kan även handla om att elever behöver mötas upp vid skolingången, eller att det är någon som lyssnar på dem när de är ledsna eller oroliga. Läraren är ibland den enda vuxna som de kan anförtro sig åt och det kan vara svårt att hinna lyssna om man samtidigt strax ska hålla i en lektion. Det kan också vara så att barn sitter och är nervösa inför rasten, vem de ska vara med, vilka lekar som gäller. Rasterna kan behöva styras upp så att ingen känner sig ensam, säger Emma Dahl.
Det hänger lite ihop med ett annat prioriterat område för skolan, att skapa ett sammanhang och en atmosfär man inte vill missa.
– Det ska socialpedagogen också hjälpa till med, säger Emma Dahl.
– Ibland ordna mackor till en stund med läxläsning, kanske baka kakor efter skolan eller ordna pingisturnering.

Läs mer: Även polisen märker tuffare attityder




Hedeskolan
Stadier: F-9 skola
Elever totalt: 570
Elever på mellanstadiet: Cirka 160 elever

Projektet
Mål:
Bättre förebyggande och utredande konfliktarbete
Större möjligheter fånga upp elever som behöver mer social stöttning
Att skapa och upprätthålla en studiekultur i alla klasser

Finansiering:
Genom resultatfonen i Pedagogiskt område centrum