Minnen väcks till liv inför gymnasiets jubileum

Av Julia Sandstén Vikberg

Aranäsgymnasiet firar 50 år. Norra Halland fick en pratstund med några lärare som har jobbat där flera årtionden och som har sett skolan växa och förändras. De minns mögelskadorna, undervisningen i baracker, gemenskapen på skolan och mycket annat.

I augusti 1972 öppnade Aranäsgymnasiet som då var Kungsbackas första och enda gymnasieskola. Inför att skolan firar 50-årsjubileum fick Norra Halland träffa några lärare som har jobbat på skolan längst. En av dessa är den i dag pensionerade läraren Per Wenzer som började jobba där 1979.
– Då var det Kurt Christiansson som var rektor och hans fru Linnea jobbade som lärare. Första dagen på terminen bjöd de alltid hem alla lärare på fika hos dem. Det var en familjär stämning på skolan då, säger Per Wenzer.
På den tiden hade skolan bara ungefär hälften så många lärare och elever som i dag, bara runt 800-900 elever. Skolan såg också väldigt annorlunda ut jämfört med i dag. Läraren Åsa Olin har jobbat på Aranäsgymnasiet sedan 1988. När hon började jobba där var skolan i ett helt annat skick.
– Det var mögel på skolan och luften var dålig. När jag precis hade börjat så var det en lärare som hade en kofot med sig till skolan och började bryta upp väggarna och plattor, och där under fanns så mycket mögel. De hade inte fått gehör när de påtalat att det fanns mögel, så därför tog de saken i egna händer. Men när eleverna sedan kom till skolan den dagen var luften så dålig att de var tvungna att stänga skolan, säger Åsa Olin.

Baracker och ombyggnation
Därefter inleddes tiden i baracker. Eftersom det konstaterades att skolan hade stora fukt- och mögelskador behövde den renoveras och under den tiden var personalrummet och vissa klassrum utspridda i olika baracker på skolområdet. Detta pågick under cirka tio år.
– Vi levde i baracker. De la ut brädor som man kunde gå på mellan barackerna. När det regnade blev man blöt när man sprang där med böcker mellan lektionerna, säger Anne Weiner som har jobbat som lärare på skolan sedan 1984.
Sedan, mellan 2003 och 2005, byggdes skolan om för att öka kapaciteten till 1600 elever. Detta blev också en lite rörig tid då undervisningen för hela årskullar flyttades till Alléskolan medan de som blev kvar på skolan fick ha undervisning i en byggmiljö.
– Vi levde med ett bonk bonk hela dagarna, säger Per Wezer som dock menar att resultatet blev till slut blev bra.
När gymnasiet skulle byggas om vägde kommunen mellan flera olika alternativ, men till slut landade man vid dagens byggnad som har ritats av Wingårdh arkitektkontor och som 2006 vann det prestigefulla Kasper Salin-priset.
– Det fanns fyra förslag men man valde inte det billigaste utan ett av de finare, säger Axel Frisch som har jobbat som lärare på skolan sedan 1988.
Lärarna är överens om att deras arbetsplats är väldigt fin, men menar dock att det också finns vissa mindre praktiska element med byggnaden. Ett av dessa är att många rum är omgärdade av glas istället för väggar.
– Tanken var att det ska vara öppet och mycket genomsyn. De öppna salarna var inte tänkta att användas som klassrum, men när vi nu behövt använda dem som klassrum har de blivit lite högljutt, säger Anne Weiner.

En veckas firande
Lärarna har under sin tid på skolan träffat många, många årskullar. Flera av lärarna har i dag elever vars föräldrar de en gång hade.
– Jag fick en blomma från en elev men då var den från hennes mamma som jag också hade haft som elev, säger Stig Norfelt, som har jobbat som lärare på skolan sedan 1987.
Lärarna har varit med om ombyggnationer, nya betygssystem, skolans kommunalisering och de är överens om att mycket har ändrats. Men mycket är också det samma.
– Det konstanta är eleverna. De är samma i dag som då. Nu när jag är pensionär är det eleverna som jag saknar, säger Per Wenzer.
I dag går cirka 1600 elever på Aranäsgymnasiet. Enligt Azade Hatami, rektor för enhet 4 på skolan, är skolan omtyckt bland elever och lärare.
– Aranäsgymnasiet är en populär skola som myllrar av liv och rörelse. Vi har en fantastisk lärarkår som gör sitt yttersta för eleverna. Vi har haft fina och händelserika 50 år och hoppas på 50 år till, säger Azade Hatami.
Under en vecka i oktober kommer både elever och lärare att få vara med och fira 50-årsjubileumet.
– Det blir en vecka i oktober där elever och personal får delta i olika roligheter som är hemliga nu. Vi har en festkommitté som planerar det hela, säger Azade Hatami.