Linda ger kvinnor ett nytt liv utan förövaren

Av Johanna Simonsson

Till Kungsbacka kvinnojour kan de som är utsatta för våld i nära relation söka sig. Här erbjuds samtal eller rådgivning och de har även ett skyddat boende.
– Glädjen i detta arbetet är verkligen att få se när kvinnorna börja ett nytt liv utan förövaren och lär sig att skydda sig själva, säger verksamhetschefen Linda Dyhre.

Sedan hösten 2016 har utsatta kvinnor som behöver hjälp och rådgivning kunnat vända sig till Kungsbacka kvinnojour.

– Verksamheten har två ben som vi arbetar med. Det skyddade boendet och samtalen, säger Linda Dyhre.

Pandoras ask

Det skyddade boendet fungerar som ett kollektiv där flera kvinnor och deras barn bor.

– Vi har inga platser för män. Men vi har också bara kommit i kontakt med en man sedan vi startade.

Det finns även en jourtelefon som utsatta kvinnor eller anhöriga kan ringa till.

– När kvinnorna väl ringer själva är det som att öppna Pandoras ask. Då har de insett att de har ett problem och vill ha hjälp.

Kvinnor kan också besöka verksamheten och få fysiska samtal.

– Alla är i olika stadier. Vissa har inte lämnat relationen, andra håller på och några har lämnat för flera år sedan. Om de är kvar i relationen kan det vara svårt att dölja mötena och då blir det inte lika ofta, men vi har också kvinnor som gått här regelbundet i över ett år.

Linda Dyhre hjälper också kvinnorna genom kontakten med myndigheter.

– Det kan exempelvis vara Socialtjänsten eller Försäkrings-kassan. Det är mycket som behövs fixas med rent praktiskt.

Det är kostnadsfritt för alla kvinnor som vänder sig till kvinnojouren.

– Ekonomin är körd i botten för många. Det är viktigt att de känner att de kan komma hit ändå. Vi har heller ingen dokumentationsplikt så alla är anonyma.

Linda Dyhre håller också föreläsningar för organisationer, företag, polisen och kommunen.

Genom åren har Linda Dyhre stött på olika former av våld som kvinnorna som kommit till henne utsatts för. Det är fysiskt-, psykiskt-, sexuellt-, materiellt- och ekonomiskt våld.

– Det psykiska våldet fokuserar på vad kvinnan får och inte får göra. Hon kanske måste höra av sig en viss tid eller så blir hon nedtryckt genom att mannen säger att hon är ful, äcklig och galen.

Våldet ger kontroll

Hon förklarar vidare att det sexuella våldet handlar om att kvinnan ofta blir tvingad till saker som hon inte vill göra som att filma eller ta bilder. Det materiella våldet handlar om ägodelar.

– Mannen gör ofta sönder kvinnornas personliga tillhörigheter som inte går att ersätta.

Linda Dyhre fortsätter förklara att det ekonomiska våldet är vanligt för att få kontroll.

– Det kan handla om att mannen har kvinnans BankID. Han kanske ska ha kvitto på allt hon handlar eller tvingar henne att ta lån.

Drivkraft

Verksamhetschefen berättar att det ofta finns inslag av alla olika former av våld i en relation.

– Det viktiga att komma ihåg är att det inte alltid är bilden av den sönderslagna kvinnan med massa blod som utgör våld i relationer.

Linda Dyhre tycker det är viktigt att kvinnojourer får leva vidare framåt.

– Det svåra är att vi är ideella föreningar och är hela tiden beroende av bidrag, vilket kan sätta käppar i hjulet för oss. Men vi är så viktiga. Socialtjänsterna har inte alltid en avdelning helt avsatt för våld i nära relation.

Hennes drivkraft kommer från att hon vill hjälpa kvinnor och barn som drabbas när det förekommer våld i hemmet.

– Jag känner att jag måste göra någonting för de drabbade. Jag är bara en vanlig människa. Jag har inga fina utbildningar, men jag gör det här med hjärtat.

Den största belöningen hon får från arbetet är när kvinnorna påbörjar sina nya liv utan förövaren.

– Det är helt underbart att se när kvinnorna kommit vidare. Det är därifrån triumfen och glädjen i det här arbetet kommer – när man får se att kvinnorna flyger iväg och är lyckliga och tillfreds.

Läs också:

Del 1

Annika överlevde våldet – fruktade för sitt liv

Del 2

Utmaningar för polisen vid våld i nära relationer

Nytt projekt ska minska våld i nära relationer

Läs också:

Emma har sökt över 400 lägenheter – kan inte bo med sina barn

Läs även våra andra delar i artikelserien.

Del 1: Annika överlevde våldet – fruktade för sitt liv

Del 2: Utmaningar för polisen vid våld i nära relationer

Nytt projekt ska minska våld i nära relationer

Del 3: Linda ger kvinnor ett nytt liv utan förövaren

Så hjälper kommunen de utsatta kvinnorna

Del 4: Olika former av våld i relationer mellan unga

Så kan barn som upplever våld hemma få hjälp

Del 5: Forskaren: Lätt att våldsutsatta skämmas inför andra

Handlingsplan ska få fler att lyfta ämnet

Del 6: "Emil" levde i en våldsam relation: "Extra skam att vara man"

Del 7: Marie hjälper de som blivit utsatta för våld