Kronärtskockan tar plats i köksträdgården

Varför inte odla kronärtskocka? tänkte Karin Ericson för några år sedan och satte igång.
– Det är så fantastiskt gott, och trevligt att äta! säger hon.

Hon möter upp i köksträdgården på baksidan av villan i Malevik. Dit flyttade familjen för tio år sedan och ganska omgående ville Karin göra om en del av gräsmattan till odling.

Intresset hade funnits länge, men nu blev det av att bygga odlingslådor och köpa hem matjord.
– Det blev sparrisland och jordärtskockor, flera slags betor, bönor och morötter, majs och potatis.

Jordärtskockor står i ett hörn av köksträdgården.
– Har man väl planterat dem kan de vara svåra att bli av med, säger Karin.
– Men de är fantastiskt goda att ugnsrosta eller riva med mandolin och göra chips av.

Rabarber har jag också förstås och så kronärtskockor sedan fem år. De står bredvid rosenskäran, och de gör sig så bra ihop. Jag brukar samplantera kronärtskockan med purjolök och rosenskära.

Kronärtskockor åt hon under sin uppväxt och tycker det är så gott och trevligt att äta, man får pilla lite för att få loss bladen och sedan doppa dem i rumstempererat smör och lite citron.
– Vi har även ätit en del under somrar på Gotland, och jag tycker fler borde pröva. Kronärtskockor är lite bortglömda upplever jag.

Blålila blommor

En del av skockorna låter hon också gå fram till blomning, det blir stora väldigt vackra blålila blommor. Men de flesta blir alltså till kvällsmat, eller lunch. Ännu en bit in i september finns några skockor kvar i Karins odlingsbädd, men så är det också en ovanlig säsong.

– Kronärtskockorna brukar inte klara att övervintra, även om jag täcker dem med löv, pinnar och väv, men förra vintern var ett undantag. Det innebar att de kom i gång tidigt och hann med en andra omgång av blommor.

Sår tidigt

Karin brukar så frön redan i januari, februari i krukor inomhus, och sedan successivt vänja plantorna vid utomhusklimatet. Det tar lite tid men brukar gå bra, och det är viktigt att få plantorna kraftiga.

Mycket näring vill de ha, och vatten förstås, och lyckas allt kan man skörda i juli och augusti.
– De är så vackra – och goda. Jag tycker de är köksträdgårdens drottning!

Näring får hon från sin egen varmkompost, men i år även från bokashi, en kökskompost som bygger på en fermenteringsmetod från Japan. Ifrån den kan man även ta vara på lakvatten och gödsla med. Det har gjort nytta, enligt Karin.



I år blev det en andra omgång av kronärtskockorna.

Är skolsköterska

Karin Ericson stortrivs i sin köksträdgård och tycker att hon får mycket energi av att vara där.
– Men man får ha en lagom ambitionsnivå, säger hon.
Och det får man nog ha för att även hinna med jobb och tre barn 7, 10 och 12 år.

Till vardags arbetar hon som skolsköterska, och att ta hand om elever och plantor tycker hon påminner om varandra, skrattar hon.

Hon är också mycket intresserad av mat och matstyling och samarbetar med några livsmedelsföretag som matkreatör i sitt företag Letslettuce. På instagramkontot @letslettuce samlar hon inspiration kring odling och matlagning.

– Det är något jag vill utveckla och på sikt ägna mig mer åt. Att då ha en köksträdgård fylld med örter, kryddor och grönsaker som man bara kan gå ut och hämta är fantastiskt!

Fler reportage:

En sort för alla smaker

Ozon – mirakelprodukt eller hälsorisk?

Hög tid för höstiga aktiviteter i trädgården

Ta vara på äpplena – gör syrlig must

Doft – en uppstickare i höstens trender