Hästterapi för barn och unga

Av Embla Starke Sundén

Till Jen Janzdotters gård i Veddige remitteras barn och unga med psykisk ohälsa, ofta med en neuropsykiatrisk diagnos. Kungsbacka är en av kommunerna som kan erbjuda barn och unga en remiss till hästterapi.

På gården får de möjlighet att vara med hästarna ute i naturen. Fokus ligger på lugnet, naturen och måendet. Deltagarna kan även samtala med Jen om de önskar.
– Det är meningen att det ska vara kravlöst. Vi utgår från personens dagsform och anpassar oss efter det, förklarar Jen Janzdotter.

Jen Janzdotter är utbildad inom språk- och beteendeförändring genom neurolingvistisk programmering. Hon har alltid gillat hästar och har själv upplevt att hästar inger ett lugn och en trygghet som kan hjälpa en när ens vardag innebär svårigheter.
– Det är något som är väldigt enkelt med djur. De är ärliga och tydliga, man vet var man har dem.

Verksamheten har varit igång i tre år. Under covid-19 har kommunen haft större medel att erbjuda för den här sortens aktiviteter. I nuläget är det tolv deltagare i taget som var och en får 20 tillfällen. Om man inte blir remitterad finns även möjlighet att delta privat. Jen jobbar ensam på gården och varje tillfälle med en deltagare är individuell.
– Det är jag och mina fyrbenta kollegor som jobbar här. Hela den här grejen bygger på att man bygger upp en relation och tillit, varför det är viktigt att både hästarna och deltagarna får ett personligt bemötande. För många med den typen av problematik är det svårt att vara i sammanhang med andra, det är därför viktigt att vi ses ensamma, säger hon.

Barn och unga kan bli remitterade via BUP eller skolteamet. Till att börja med får Jen prata med deltagarens vårdnadshavare för att Jen ska få en bild av vilka svårigheter som finns och vilken diagnos som getts. När träffarna börjar är det upp till deltagarna om de vill samtala eller inte.
– Jag och deltagaren pratar inte om diagnoser eller så. Det är inte nödvändigt att prata om personen inte själv uttrycker ett behov av det. Det händer att någon frågar om de måste prata med mig, då brukar jag säga att de inte behöver det men att jag är redo att lyssna om de vill prata, säger Jen.

Terapin ser olika ut beroende på vad deltagaren känner att den behöver. Hästterapin är inte en ridskola och det finns inget schema för vad man ska göra.
– Vi jobbar inte med tydliga målsättningar, då tillkommer en press som vi vill undvika. Det finns så många andra sammanhang där det sätts upp mål och planer. De här aktiviteterna är ett sätt att komma bort från alla måsten. Hästterapin ska vara kravlös och erbjuda en möjlighet att få lugn och ro, som en frizon.