Gammal veteran tillbaka på torget
I helgen smygstartade veteranbilsträffarna på Kungsbacka torg på nytt.
Då hade det gått nästan två år sedan sist.
– Det är härligt att vara igång igen, säger Arne Lindell, ansvarig för träffen.
Man valde att ligga lite lågt och inte annonsera i förväg för att inte riskera trängsel. Men i söndags drog veternbilsträffarna på Kungsbacka torg igång igen.
Veteranbilsträffar är ju en rätt given sommaraktivitet, så när coronapandemin slog till förra våren hade det redan gått nästan ett halvår sedan den sista träffen i oktober. Sedan dess har träff efter träff efter träff ställts in. När träffarna på torget nu drog igång igen, gjorde man det därför lite under radarn, för att undvika för mycket folk på en och samma gång.
– Tidigare har det varit öppen för alla som vill att komma hit med sin bil, men just nu är det för inbjudna. Jag har en lång lista med folk som jag hör av mig till, säger Arne Lindell.
Förhoppningen är ju att så småningom kunna återgå till det "gamla" sättet med ju fler desto bättre
Tiden, den är i alla fall som förr.
– Vi brukade ses på torget andra söndagen i månaden, och det fortsätter vi med.
Arne Lindell som ansvarar för träffen är glad att de är igång igen.
Grålle-fantaster
Några som är smittande glada över att träffarna är igång igen är Grålle-gänget nere i ena hörnet av torget. Medlemmar i såväl Svenska Fergusonklubben och Härryda veterantraktorer är det bara en sak som gäller – Grållen. Tänk gammalt svenskt lantbruk (fast inte urminnestidsgammalt!), och traktorn du ser för dig är med allra största sannolikhet en Grålle: en liten grå traktor med mer charm än tak över förarhytten.
Modellen tillverkades bara under tio år, 1947 till 1957, sedan var det andra typer som tog över.
– De är rätt gamla då…
– Ja, de är som vi, skrattar Göran Keyser påhejad av Berndt Persson, Jan Elofsson, Kjell Andersson och William Milthon.
Fast den sistnämnde är i ärlighetens namn inte i närheten av att vara lika gammal som Grålle-traktorerna. Istället är han barnbarn till någon i gänget - vem blev lite oklart i det gladlynta kaoset. Någon Grålle har han inte heller.
– Nej, men jag har haft en. Fast den sålde jag.
En lätt chockad tystnad sänker sig. Sålde. En Grålle.
Kommer han någonsin att bli förlåten?
– Nej, aldrig!
Inget slår en Grålle! I alla fall inte om man frågar Göran Keyser, Jan Elofsson, Berndt Persson, William Milthon och Kjell Andersson.
50 traktorer
För i det här gänget är Grållen närapå helig, det märks tydligt. Förutom Göran Keyser (och William då) äger de alla minst två. Bernt Persson klår dem alla med 17.
– Så en av dem är jag fodervärd åt!, flikar Göran Keyser kvickt in.
Och ja, det är nu man behöver backa bandet. 17 traktorer av Grålle-modell.
– Men sammanlagt har jag 50 traktorer, säger Berndt.
Möjligen i tron att det skulle lugna ner.
50 traktorer, 17 Grållar, vad gör du med allihop?!
– Jag kör med dem på gården. Ja, kanske inte riktigt alla, men det skulle gå att få ordning på allesammans. Det finns trots allt de som säljer sina Grållar, så reservdelar går ju att få fatt på.
Verkar som att William fortfarande ligger pyrt till…
Läs mer:
Veteran på gamla bilar