Funkisföräldrar kritiska mot bostadshantering
Av John Skoglund
Hur många barn som ska börja skolan har kommunen bra koll på. Behovet till nyetablerade företag finns det specialinsatser för. Men nu i frågasätts om det görs någon behovsanalys på hur många platser till gruppboenden för intellektuellt funktionsnedsatta som behövs när de ska flytta hemifrån.
Christer Kilersjö och Marie-Louise Andersson möttes för att diskutera under måndagskvällen. Foto: John Skoglund.
Under måndagskvällen hade gruppen Funkisföräldrar ett möte med Ekstas VD Christer Kilersjö för att diskutera det kommunala fastighetsbolaget del i etableringen av nya boenden och fram för allt gruppboenden som efterfrågas.
– Det finns ingen bostadsplanering från kommunen, säger Marie-Louise Andersson som har sin 22-åriga son Albin Plahn boende hemma.
Gruppen pratar unisont om varför det inte finns en boendeplan för de ungdomar som kommer ha ett hjälpbehov inklusive bostad och påtalar att det inte kan vara så svårt att hålla koll på hur stor den gruppen är. I flertal av kommunerna på västkusten finns en mångårig planering av nybyggnation av gruppboenden för att möta det behov som behövs.
Ungdomar med behov får avslagEnligt gruppen säger sig kommunen inte se behovet förrän ansökan om ett boende har blivit godkänt och detta gör att kommunen i sin tur är åratal efter i att beställa nyproduktion av gruppboenden. Detta gör att det finns för få platser att tillgå i kommun och ungdomar med behov får avslag.
Under de senaste åren har allt fler fått avslag när deras föräldrar ansökt om bostad med särskild service och hänvisas till den kommunala bostadskön och söka hemtjänst. Idag finns det 7029 sökande i kön och till de billiga lägenheterna som många söker är söktrycket absolut högst. Det kan ta många år att få en lägenhet.
Det är serviceförvaltningen på kommunen som ger Eksta uppdrag att bygga fler gruppboenden.
– När vi får ett uppdrag så bygger vi, vid något tillfälle tog det bara ett år men oftast tar det längre tid, säger Christer Kilersjö.
Besparingskrav"Det var bättre förr" - säger de äldre gardet och påtalar att skillnaderna är stora på kommunens insatser för fyra–fem år tillbaka i tiden och alla de avslag som nu drabbar många var betydligt färre då. Det är alla besparingskrav är den största skillnaden är alla helt överrens om.
Själva processen som kommunen tar som beslutsunderlag får stark kritik av Funkisföräldrar.
– Först träffar man några som ställer frågor och sen är det ytterligare någon som tar beslutet på det underlaget, säger Marie-Louise Andersson och påtalar att det är en människa som inte varken träffat henne eller hennes son som tar beslutet som är så viktigt för deras liv. Hon har överklagat först till förvaltningsrätten och nu till kammarrätten.