Facket efterlyser satsningar på skolan

Av Christina Wagner

Att kommunen har hög sjukfrånvaro kan inte helt tillskrivas pandemin, menar Lärarförbundet, som också efterlyser de satsningar på skolan som utlovats av styrande politker.

När Kungsbacka kommun får sämre placering i rankingen Bästa skolkommun än förra året är det framförallt kriterierna kommunen som huvudman och friska lärare som är anmärkningsvärda, tycker förbundets lokala ordförande Ronnie Ripgården.
– Jag tycker ändå att det är förvånade att vi ligger så lågt i resurser till undervisning. Jag tycker vi haft väldigt många politiska löften att satsa på skolan, men tycker mig inte kunna se det. Och jag är förvånad över placeringen friska lärare, att den gått från plats 89 till 230. Det väcker tankar hos mig, att det är så stor skillnad och att vi nu ligger på den runt den sämsta femtedelen i rankingen, säger han om resultatet.
Kungsbacka får bland annat sämre ranking som huvudman och hamnar på plats 108 istället för plats 45. Där konstaterar Ronnie Ripgården att kommunen har höga ambitioner, men att det inte återspeglar sig i resurserna till undervisningen. Kungsbacka ligger på plats 209 av 290, så var det även förra året, lite resurser ger sämre förutsättningar för lärarna i kommunen.
– Det grundar sig på grundbeloppet per elev som fördelas till skolorna, där vi kan se att Kungsbacka ligger ganska lågt jämfört med en del grannkommuner i Halland och andra jämförbara kommuner. Det finns mindre pengar riktat till undervisning än andra har, det är en del av lärarnas förutsättningar och det kan också hänga ihop med sjuktalen, säger han.

Sjuktalen spretar i länet trots pandeminI
kriteriet friska lärare hamnar Kungsbacka på plats 230 jämfört med plats 89 förra året. Sjukstatistik från SCB jämförs med medlemmar i Lärarförbundet som i november föregående år var tjänstlediga på grund av sjukdom, helt eller delvis, 30 dagar eller mer. Vad de höga talen beror på är svårt att sia om. Både Falkenberg och Varberg har till exempel lyckats förbättra sin placering avsevärt trots pandemin.
– Arbetsbelastning är en tung sida för lärare, och möjligheten till återhämtning, det brukar sticka ut i alla undersökningar som görs. Sedan är det jättesvårt att säga exakt vad som är bakgrund till de här sjukskrivningstalen, säger Ronnie Ripgården och tillägger att det är för enkelt att skylla på pandemin:
– Statistiken spretar i landet och kommunerna, det borde rimligtvis se lika ut. Pandemin har drabbat oss i alla delar och hörn av landet, så att det skulle vara en orsak att Kungsbackas lärare stannade hemma mer än andra skulle jag nog inte säga.

Ingen partsinlaga
Kungsbackas placering har varit ungefär detsamma de senare åren, menar Ronnie Ripgården, de aspekter som lärare kan påverka brukar ha bra resultat till skillnad från det som kommunen påverkar.
– Det huvudmannen kan påverka är resurstilldelning, friska lärare, lärartäthet och antalet utbildade lärare. Det i sin tur kan påverka långtidssjukskrivningar till exempel, det går som in i varandra och har lite dominoeffekter i vissa avseenden. Det är svårt att peka på en enskild faktor som ger ”det där”.
Han delar inte bilden av att rankingen är en partsinlaga med viktade kriterier, som skolchef Maria Andersson beskriver.
– Förbundet försöker väga in parametrar som ska göra så rankingen så rättvis som möjligt. I andra kommuner används Bästa skolkommun som diskussionsunderlag.
I Kungsbacka har Lärarförbundet och kommunen bra diskussioner kring skolan, även om de kanske inte alltid delar uppfattning om hur det ska vara.
– Men vi har en god dialog. Vi i Lärarförbundet vill ksyndsamt se aktiva handlingar och resultat av avtalsskrivningar om bland annat arbetsmiljö på varje skola och förskola, säger Ronnie Ripgården.