Dödligheten hög hos halländska älgarna

Av Christina Nordwall

Bristen på kalla, blöta somrar och minskande föda påverkar älgstammen i Halland. Den mår inte bra, men trots det vill inte länsstyrelsen kalla den hotad.
– Det är inget ord jag använder. Men enligt mätningar i höst ligger Halland sämst till i landet och har hög dödlighet trots jämförelsen med län i Sverige där det till exempel finns björn, säger Martin Broberg, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Halland.

Mätningar görs under hösten när jakten börjar och visar hur många kalvar som korna har. Det är bland annat en indikator på att den halländska älgen faktiskt inte mår särskilt bra.
– Vi har älgjakt och vill förvalta älgen på ett bra sätt. Vi har haft ambitionen att sänka älgstammen något mot tidigare och det har många jägare lyckats med. Men vi ser också fortsatt mycket skador från älg, det är låga slaktvikter och exceptionellt få antal kalvar per ko, allt sammantaget indikerar att älgen inte mår bra, säger Martin Broberg.

Klimatet
Någon exakt förklaring till varför situationen ser ut som den gör finns inte men det finns olika hypoteser menar Martin Broberg.
– Dels är älgen inte en art som trivs vid höga temperaturer och torrt väder utan vill ha kalla, blöta somrar som vi inte fått senaste åren. Den är anpassad för ett annat klimat och det kanske kan förklara varför den mått lite tjuvtjockt och reproduktionen inte varit på topp. Andra orosmoment är att mängden viltfoder minskar. Bärrisvegetationen har minskat drastiskt under de senaste 20 åren, säger Martin Broberg.

Konkurrens
I Halland finns mycket granskog och det är något som inte tilltalar bärvegetation, det blir för mörkt.
– Det skapar svårigheter för älgen att hitta föda. Det hittar den främst på planteringsytor där man inte vill ha älgen. Det finns också annat klövvilt som dovhjort och kronhjort vilket gör att konkurrensen är stor om den föda som finns kvar. Fast älgen är stor och stark blir det den som förlorar.

Vad kan man göra?
– Dels är det den jaktliga biten som nu är inriktad på älg. Vi måste också titta på hur går för de andra arterna och förvalta mer än en art åt gången. Det diskuteras alltmer, säger Martin Broberg.
Det behövs mycket information och samtal så att alla är överens om hur man ska agera, både från myndighetshåll och bland markägare, menar Martin Broberg.
– Det är en grannlaga uppgift att informera och det ser olika ut för olika markägare. Hjortbältet är beroende av vad som finns i skogen och skötseln är viktig. Det går inte bara att hantera det med jakt utan det behövs att man skapar förutsättningar så att det finns föda. Om man ska vidtaga åtgärder så vill man att det ska vara rätt åtgärder så att de leder till något positivt, säger han.