Digitalisering påverkar leken

Av Kristian Alm

Digitaliseringen har påverkat den fria leken och äldre elever verkar ha tappat en del av sin kreativitet. Det menar pedagogerna på Åsa gårdsskola som nu försöker vända trenden.

Det är kanske inte så förvånande att den kraftfulla digitaliseringen, där både barn och vuxna tillbringar en stor del av sin tid vid skärmen, påverkar hur vi tänker och samspelar.
På Åsa gårdsskola med förskolor pågår ett intressant projekt där digitaliseringens effekt på leken står i centrum.
– Vår pedagoger har observerat att förskolebarns sätt att leka förändrats. Rolleken har minskat och allt fler barn upplevs ha svårighet med socialt samspel. Vi har sett en förändring över tid, säger rektor Anna Eriksson.

Leker annorlunda
Det är hon och specialpedagogerna Gabriella Araya och Kerstin Ehrenborg som leder projektet. De menar att förändringen syns även på äldre barn.
– I förskoleklass och skolans första årskurser leker inte barn i samma utsträckning, och leken över könsgränser har minskat.
– I de äldre årskurserna tycker allt fler elever att fria uppgifter som utmanar fantasin är svåra.




Förändringen gäller inte bara skapande ämnen som bild och slöjd, utan även skrivuppgifter i svenska och engelska, eller problemlösning i matematik och teknik. Lärarna menar att texter inte längre är lika språkrika och fantasifulla.
De hittar en av orsakerna i digitaliseringen, eller i alla fall i en alltför oreflekterad digitalisering. Läsplattor, mobiler och datorer gör visserligen barnen till vana digitala användare, men också mer stillasittande och det blir mindre samspel med andra.

Blivit konsumenter
– Eleverna blir oftare konsumenter än producenter, säger Kerstin Ehrenborg.
Men det handlar även om kursplaner som försvårar och ofta hindrar övergripande samarbeten.
Nu har Åsa gårdsskola med förskolor dragit igång ett projekt där leken ska få större plats. Man har valt att kalla det för "Kreativitet och samspel" för att tilltala elever i alla åldrar.
– Om eleverna är ute på skolgården och undersöker hur vatten fryst till is, är det ju fysik de arbetar med, det handlar om att använda leken som metod i undervisningen!
Åsa gårds resultatfond, alltså sparade överskott, finansierar satsningen.
– Vi började med en enkät bland alla pedagoger för få deras uppfattning. Med det som underlag har vi haft fortbildning för att dra igång arbetet, berättar Anna Eriksson.
Hon medger att det som alltid inte finns en entydig bild av hur behoven ser ut.
– Men alla är överens om att leken är superviktig.
Överens om målen verkar man också vara. Några av dem är:

Fler utvecklade lärmiljöer
Alla barn/elever deltar i lekar och aktiviteter
Utvecklat, modigt och kreativt tankesätt - i och utanför undervisningen
Digital användning som producenter
Ökad trivsel och färre konflikter

Det är alltså inte själva digitaliseringen man slår ner på, utan hur den hanteras.
– Vi talar om hälsosam digitalisering, där den blir redskap för att utvecklas, och inte tar bort leken och kreativiteten.
Men hur gör man då?
– I förskolan har de olika avdelningarna inspirerats av varandra och skapat lekmiljöer för olika behov. Det kan både vara ett rum där man får mycket hjälp att och styrning för att komma igång med leken, och andra miljöer där den fria leken får större utrymme.
– I skolan kan det handla om hur vi använder rasterna. Genom schemaläggning kanske de kan bli längre så att leken hinner komma igång. Här är ju lärarna i Fritidshem experter.
– Ett digitalt verktyg ökar aktiviteten är att barnen i förskolan får använda gopro-kameror och göra filmer. Då blir de verkligen producenter!

Fortsättning
Alla pedagoger fortbildas under projektet. I förskolan arbetar exempelvis alla pedagoger med en lärobok som ger bakgrund och tips, och i grundskolan vävs projektarbetet ihop med arbetet med de nya kursplanerna.
Redan till sommaren är projektet slut. Hinner man se förändrings hos barnen så snabbt?
– Nej, det blir svårt. Men vi ser redan förändringar i pedagogernas medvetenhet om hur de ska planera för och skapa tid och rum för lek, menar Anna Eriksson.
– Förändringsarbete tar tid så vi får söka mer pengar för att kunna fortsätta arbetet!

Läs mer: Digitalisering i skolan ständigt debattämne





Fakta: Åsa gårdsskolan
Åsa gårdsskolan är en F-9-skola som arbetar ihop med förskolorna Lilla Loket och Stora Loket. Skolan styrs genom intraprenad, alltså en slags kommunal friskola med större inflytande över budget och verksamhet. Trots protester kommer skolan av utrymmesskäl förlora högstadiet de närmsta åren.

Fakta: lek
Genom lek tränas sociala, känslomässiga och intellektuella förmågor samt fysik och handmotorik.
Genom lekens tre grundregler – turtagning, ömsesidighet och samförstånd – läggs grunden till social kompetens.