Bra och dåliga gångpassager i Kungsbacka
Av Anton Lorentzson
Utformningen på övergångsställen och gångpassager kan göra stor skillnad för personer med till exempel rörelse- och/eller synnedsättningar. Norra Halland tog rygg på verksamhetschefen för trafik och miljö, Emir Halalkic, för att hitta exempel på tillgänglighetsanpassade passager kontra icke tillgänglighetsanpassade.
Två sektioner där de vita kupolplattorna indikerar att övergångstället börjar för synskadade. Direkt till höger finns vita kontrastmarkeringar. Det är också "nollan" där man lätt kan föra över sin rullator eller rullstol. Här finns även plats för cyklar. Foto: Anton Lorentzson
Kontrastplattor, höjdskillnader på kantsten och kupolplattor är kanske inte saker som man lägger märke till i vardagen. Men för personer med rörelse- och/eller synnedsättningar är det en viktig del för att kunna ta sig fram i stadens utomhusmiljön.
I den nya tillgänglighetsplanen som tagits fram är målet att stadsmiljön ska kunna användas både av personer som har full rörlighet och personer som använder till exempel rullstol, rullator eller käpp, har nedsatt syn eller orienteringsförmåga. Emir Halalkic visade Norra Halland exempel på redan bra tillgänglighetsanpassade övergångsställen - och gångpassager som inte är det.
Bra exempelPå Borgmästaregatan, precis innan rondellen i anslutning till Storgatan, finns ett övergångsställe som redan idag är tillgänglighetsanpassat. Kommer man från gångbanan och ska ut på övergångstället finns det bland annat kupol- och kontrastplattor.
– De här (kupolplattorna) indikerar för en synskadad att nu är man på väg ut på övergångsstället. Kontrastmarkeringarna är är till för de som är synsvaga, alltså de som bara kan se vagt. Med kontrastmarkeringarna kan man lätt uppfatta skillnaderna på den mörka asfalten och de ljusare plattorna, säger Emir Halalkic.
Utöver plattorna finns det också två sektioner, där en är i samma nivå som marken (en "nolla") och den andra har en en nivåskillnad på ungefär sex centimeter, på fackspråk en så kallad "sexa".
– "Sexan" är till för synskadade. Här känner man klart och tydligt att det tar stopp med sin käpp. Då vet man att man är över. Kantstenen är i 90 grader för att ännu tydligare markera slutet. Man kan också leva med fem till sju centimeter och det är det referensmåttet vi jobbat in i vår tillgänglighetsplan, säger Halalkic och förklarar sektionen som kallas "nollan":
– Det är marknivå, alltså ingen höjdskillnad från gångbana ut på övergångsstället. Den delen är gjord för om du har något som går på hjul, exempelvis en rullator eller en rullstol, och gör det lätt att korsa vägen utan att behöva köra över kanter.
På gångpassagen på Vallgatan finns inga kupolplattor och heller inga kontrastmarkeringar. Dessutom finns ingen tydlig "nolla" eller "sexa". Foto: Anton Lorentzson
Läs mer: Kungsbacka ska bli mer tillgängligt Sämre exempelVi rör oss till Vallgatan, strax innan bron över till Kungsgatan. Där hittar vi en gångpassage som inte är tillgänglighetsanpassat.
– Här finns ingen tydlig "nolla" och inte heller en tydlig "sexa". Här är det snarare tre centimeter höjdskillnad längs med hela och kantstenen är fasad, vilket innebär en lutning. Går du emot med käppen här skulle den bara kunna glida över kantstenen. Det blir inte det där distinkta stoppet som vi vill åt med en "sexa" i 90 grader.
Vid gångpassagen finns heller varken kontrastmarkeringar eller kupolplattor.
– Det här är ett exempel på en plats som kan tänkas komma med i en framtida åtgärdsplan, säger Emir Halalkic.
Lite längre ner på Vallgatan och på Storgatan, mellan Hotell Halland och Badhusparken, finns ytterligare exempel på gångpassager som inte är tillgänglighetsanpassade.
På övergångsstället på Borgmästaregatan är kantstenen en "sexa" och i 90 grader, vilket är enkelt att känna med en käpp. Foto: Anton Lorentzson