Avloppsrenset ska halveras

Av Christina Nordwall

Nu tar kommunen krafttag mot avloppsrenset. Ambitionen är att halvera mängden under 2023.
– Det kostar en halv miljon kronor per år att hantera renset, det är en onödig merkostnad. Mycket av arbetet sker för hand vilket också gör det till ett arbetsmiljöproblem, säger Maurice Bourne, enhetschef avloppsrening, Kungsbacka kommun.

Varje år får reningsverken i Kungsbacka in 88 ton skräp. Skräpet består bland annat av våtservetter, tops och bomull som felaktigt spolas ner i toaletten. Detta kallas för rens och orsakar stora problem med stopp i rör och pumpar, vilket i sin tur ger försämrad rening.
Snus, tamponger, kondomer, verktyg, kalsonger och batterier är exempel på sådant som hamnar i renset och som verkligen inte hör hemma där. Inte heller hår.
– Det blir som armering ihop med fett. Det är ett återkommande problem. Hushållspapper ska inte heller spolas ner, det löser inte upp sig som toalettpapper gör, säger Anna Eriksson, revaq-ansvarig på Hammargårds avloppsreningsverk.

Sticker ut
Vissa pumpstationer i kommunen sticker ut mer än andra och för att få bukt med problemet med rens har kommunen dragit i gång en kampanj för att göra invånarna medvetna om vad som inte ska slängas via toaletten.
– Det är bara kiss, bajs och toapapper som får spolas ner! Inget annat, säger Anna Eriksson.
Målet är att halvera mängden rens under året och första delen i kampanjen är fem reklamprydda bussar som ska rulla i kommunen. Det kommer också gå ut information via sms, räkningar och arrangeras olika event som till exempel bajsbasket.
– Vi hoppas att det leder till en beteendeförändring. Om vi lyckas kommer vi att bjuda kommunens invånare på rulltårta på Hammargårds reningsverk i maj 2024, säger Maurice Bourne, som menar att mycket av rensproblemet handlar om okunskap.

Läkemedel
I veckan går också startskottet för en försöksanläggning för rening av läkemedel på Hammargårds avloppsreningsverk. Det är avancerad rening som i ett större perspektiv är tänkt att användas som så kallat tekniskt vatten.
– Det blir en stor vinst för miljön, en möjlighet skulle kunna vara att använda det till bevattning på sikt, säger Maurice Bourne.