Annons

Ny Rapport: pandemin ökar utsattheten

Landets socialt utsatta har blivit ännu mer utsatta under den pågående covid-19 pandemin. I Halland är det de pandemirelaterade problemen på arbetsmarknaden som oroar mest. Det visar den senaste pandemirapporten från Länsstyrelsen i Halland.

Vård | 01 November 2020 16:54

De redan utsatta har blivit ännu mer utsatta i pandemin spår. Det visar en ny rapport från Länsstyrelsen i Halland.

FOTO: Pixabay

Främst är det de som redan lever i social utsatthet som drabbas negativt av pandemin. Men de många varsel och uppsägningar som följt i coronavirusets spår har också lett till att fler svenskar blivit socialt utsatta. Det visar den andra pandemirapporten som regeringen gett Länsstyrelsen i Halland uppdraget att sammanställa.

Största regionala hotet

I Hallands län specifikt, uttrycker kommunerna i första hand oro över läget på arbetsmarknaden. I flera kommuner har arbetslösheten ökat. Antalet människor som permitterats från sina jobb har blivit fler. På flera håll i länet har det fått till följd att kostnaderna för det kommunala försörjningsstödet ökat mer än normalt och att fler nu har försörjningsstöd som sin enda inkomst.

I flera kommuner säger man sig känna oro för att den ökade arbetslösheten i kombination med den sociala isolering som följer med covid-19-pandemin ska leda till ökat missbruk av alkohol och droger.

Ökat utbildningstryck

På området psykisk ohälsa och isolering uppger Hallandskommunerna att fler i riskgrupp nu ser ut att våga sig ut för att delta i aktiviteter som kan Corona-anpassas, men att det fortfarande finns personer som tackar nej till eller avbokar besök från hemtjänst och boendestöd, på grund av att de är rädda för att bli smittade av covid-19.

I skolan har elev- och personalfrånvaro ökat. Trycket på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningarna uppges vara större än vanligt. Framförallt gäller det vuxenutbildningen.

Asylsökande extra utsatta

Personer med funktionsnedsättning och asylsökande pekas ut som två grupper som drabbas särskilt hårt av pandemin i Halland. Detta eftersom många integrationsinsatser blivit inställda på grund av att många frivilliga tillhör riskgrupper. Att asylsökande inte erbjuds vård som den övriga befolkningen har också gjort sitt till.

På länets asylboenden har inställda aktiviteter i kombination med hög pandemirelaterad sjukfrånvaro hos personalen fått till följd att asylsökande haft svårt att få hjälp.

Ökad oro i länets hem

Oron i de halländska hemmen har ökat i pandemins spår. Flera kommuner har därför höjt sin beredskap för att hantera våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Sysslolöshet, bland framförallt nyanlända barn, och stängda korttidsverksamheter har lett till att fler halländska föräldrar än vanligt tvingats avstå från att gå till jobbet på grund av att deras barn inte kunnat vara i skolan. Att kommunerna inte kan erbjuda föräldrar insatser de efterfrågar har också blivit vanligare. Undervisning i hemmet av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har skapat slitningar i de halländska familjerna och barn med assistans har påverkats negativt av att ordinarie personal varit sjuka.

Arbetslösheten oroar mest

Inför de kommande månaderna oroar sig länets kommuner främst för att de problem man redan har ska öka. Här pekas den snabba stegringen av arbetslösheten ut som ett stort och direkt pandemirelaterat problem som kan få återverkningar på flera andra områden.

I flera kommuner befaras antalet långtidsarbetslösa öka, vilket kan få till följd att det blir betydligt svårare för länets unga att etablera sig på arbetsmarknaden. De som redan står långt från arbetsmarknaden befaras kunna hamna än längre ifrån den och detta kan leda till att fler hamnar i ett långvarigt biståndsbehov. Även personer i riskgrupp befaras kunna hamna i såväl långvarigt som passivt bidragsberoende.

Oron för hur de halländska företagen ska klara ekonomin under pandemin är också påtaglig. Här pekas risken för ytterligare uppsägningar och den osäkerhet kring hur länge de statliga stöden kommer att bestå ut som de två största orosmolnen.

Liknande problem

Pandemiproblemen ser lite olika ut på olika håll i landet. Förekomsten har även varierat i omfattning under pandemin gång. Men flera av de svårigheter man har i Halland går igen hos de flesta regioner och kommuner.

Alla tongångar går dock inte i moll. Rapporten lyfter även fram positiva effekter av pandemin. Flera kommuner uppger att samverkan mellan kommunens olika verksamheter och med olika myndigheter förbättrats avsevärt under krisen. Den digitala kompetensen har höjts och nya digitala verktyg har tagits i bruk, verktyg som bland annat skolan antar kan gynna barn och unga.

– Coronapandemin har lett till att myndigheter och kommuner har behövt tänka nytt och hitta nya arbetssätt för att hjälpa och stötta invånarna på bästa sätt. Civilsamhällets engagemang lyfts också fram som positivt, säger Lovisa Ljungberg, enhetschef på Länsstyrelsen Halland.

– Det här har varit ett viktigt uppdrag för att inhämta och belysa pandemins konsekvenser inom sociala områden. Det är tydligt att utsatta grupper blivit mer utsatta, och detta är kunskaper som måste tas med i samhällets insatser och i beredskap för kommande kriser, avslutar hon.

Annons

KOMMENTERA ARTIKELN

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.

Läs Även

Nytt paketrekord när e-handeln fortsätter blomstra

Jobb & Pengar Postnords anställda hann knappt andas ut efter årets Black Friday-rekord och julhandeln, förrän det blev dags fö...

Fortsatt distansundervisning för en del elever

Vård Undervisningen kan ännu inte återgå till det normala. Smittläget i Halland innebär fortsatta behov för anpassningar av ...

Ideella krafter återställer gamla betesmarker

Nyheter I årtionden har träden fått växa fritt i de gamla hagmarkerna runt Stättared. Men nu på...
Annons