Kungsbacka är fullt av duktiga konstnärer. Här finns allt från fritidskonstnärer till konstnärer som kommit betydligt längre än så. Norra Halland kommer under året att presentera ett urval av alla dessa konstnärer. Den här gången är det Ingela Mattsson som visar upp sin konst.
Namn: Ingela Mattsson
Ålder: 71 år
Bor: Draget, Onsala
Därför trivs jag som konstnär: Älskar att måla just akvarell för att man blir så överraskad. Ibland tar det 10 minuter att måla ett färdigt arbete, ibland tar det flera dagar, veckor, att värka fram målningen.
Överraskad också av hur färgerna kan ta över. De kan skrika: välj mig, välj mig!
I kombination med mängden vatten får man sedan färgblandningar, blomningar och bitningar som man bara till en viss del kan styra över. Detta är en stor del av charmen med att måla akvarell tycker jag. När papperet torkat har nya linjer och valörer skapats.
Magiskt!
Tekniker jag helst jobbar med: Jag målar akvarell. Jag har målat i olja för länge sedan, men jag känner mig instängd i den tekniken nu.
Så jobbar jag när jag skapar: Jag jobbar ibland med att skissa upp ett motiv med blyerts och sedan lägga en ganska ljus grund, Försöker då se hur de ljusa respektive mörka partierna ligger.
Andra gånger lägger jag en bakgrund gärna med mycket blomningar. Därefter vrider och vänder jag papperet för att kunna hitta ett motiv att gå vidare med.
En konstnär jag beundrar: Jag beundrar Arne Isacsson, den store gurun.
Lättheten, det där lilla minsta som skapar ett landskap är fantastiskt.
Mitt bästa verk: Hoppas att det ligger framför mig, även om jag tycker mycket om vissa målningar.
En lokal konstnär jag beundrar: En lokal konstnär jag beundrar är Marie Ragnhult, som jag också målat för.
Mitt favoritmuseum i världen: Bästa museet är utan tvekan Akvarellmuseet i Skärhamn.
Hanhalsbon har skapat en föreläsning om vägen tillbaka
✔ Dissen mot rivalen ✔ Sommarbandyskolan ✔ Värvningen de missade
IVO har granskat händelsen
✔ Kaptensskiftet ✔ Viktigaste nyförvärvet ✔ Den nya målvaktsduon
Den 2 maj 1945 insåg tre unga tyska flygare att kriget var förlorat. De hade ingen lust att kapitulera i Norge utan nödlandade på isen på Torne träsk. Planet sjönk senare till botten, men 1986 fick en brokig samling äventyrare för sig att det skulle bärgas. Pensionerade polisen och hembygdsforskaren Sune Börjesson berättar här den spännande historien om hur Kungsbacka blev centrum för expeditionen.