Margareta vill fånga människan
Av Ann Kristin Ekman
Margareta Sölveland har varit aktiv som konstnär sedan 1980-talet.
Hela tiden har människan varit i centrum.
– Jag hittar fortfarande nya saker hos dem jag möter, säger hon.
Margareta Sölveland.
Arkivfoto: Lena Andersson
Margareta Sölveland har varit aktiv som konstnär sedan 1980-talet.
Hela tiden har människan varit i centrum.
– Jag hittar fortfarande nya saker hos dem jag möter, säger hon.
Margareta Sölveland är ett välbekant namn inom Kungsbackas konstliv, förutom ett otal utställningar i olika sammanhang genom åren har hon bland annat också arrangerat målarkursen i Provence.
En del kan också känna henne från skolans värld, där hon jobbade som specialpedagog i Särö och Kullavik.
– Men efter att ha jobbat dubbelt och målat i tio år sa jag till slut upp mig. Då hade jag målat och jobbat och målat och ställt ut, samtidigt som jag var ensamstående med två barn.
Akvarell, olja och akryl. Margareta Sölveland har jobbat med alla teknikerna. Gemensamt är förkärleken för sprakande färg och inte minst valet av motiv: människor.
– Det har alltid handlat om att måla människor för mig, att fånga deras rörelse, uttryck och kroppsspråk, säger Margareta och påpekar att små detaljer kan göra stor skillnad.
– Två små prickar kan till exempel vara två förvånade eller två elaka ögon.
Nyanser i kroppsspråket kan också avgöra om en person uppfattas som till exemepl spänd, glad, sorgsen, pålitlig eller falsk.
– Man kan lära sig mycket av folk genom att titta på deras hållning.
Drygt 83 år gammal målar Margareta Sölveland fortfarande, även om tiden de senaste åren också tagits upp av att skriva ett par böcker.
– Det bästa med målningarna är när de skapar en kommunikation mellan mig och betraktaren, när någon ser en målning och känner något. Det är ju först då som bilden finns!
Liten blir också stor.