Johan fångar ensamheten på bild

Av Ann Kristin Ekman

Färger, former och människan som solitär, mitt i en stad.
Det är några av de delar som bygger Johan Brinks bilder.

På ett sätt var det idrotten som fick Johan Brink att börja fotografera. Han tävlade i tresteg och i samband med tränings- och tävlingsresor utomlands med landslaget blev det då och då tid över.
– När jag var i Kina och Japan började jag gå ut med kameran och fotografera stadslivet. Det var en kul tid!

Intresset för gatufotografi har hängt i, och Johan har också kunnat rikta in sitt andra jobb som copywriter i den riktningen.
– Om man har ett mindset åt ett visst håll, då dyker det upp tillfällen.
Det innebär att han bland annat curerat en utställning åt Fotografiska i Stockholm och skrivit utställningstexter till flera andra.
– Det har jag kunnat lära mig en hel del på själv också, precis som jag lärt och inspirerats av alla böcker om street photo som jag har hemma.
Det har genom åren också blivt ett antal workshops med andra fotografer.

Trots att fotografiet som sådant är ett avbildande medium, jobbar Johan med en abstrakt känsla i sina bilder. Han fångas av geometriska former i omgivningen, i relation till människan som ofta uppträder ensam fastän mitt i en stad.
– Om personen i fråga verkligen är ensam vet jag ju däremot inte.
Han väljer ofta att antingen över- eller underexponera sina bilder för extra effekt.
– Jag redigerar dem sedan vidare i datorn, för att öka den abstrakta känslan i dem, säger Johan Brink.