Kommunen anklagades för riskerad patientsäkerhet

I ett skarpt formulerat brev anklagar Hallandsjouren Kungsbacka kommun och hemsjukvården för att ha riskerat patientsäkerheten för en man med diabetes typ 2.
– Det är en miss i kommunikationen. Vi har ju hela tiden velat samma sak, säger Lotta Kjellner, medicinskt ansvarig sjuksköterska, mas.

Den aktuella händelsen utspelade sig i månadsskiftet juni/juli och rör en man med hemsjukvård och hemtjänst som vid blodsockerkontroll hade lågt blodsocker.
Så långt är uppfattningen samstämmig från både kommunens hemsjukvård och Hallandsjouren som är Region Hallands enhet för allmänmedicinsk beredskapsjour, dit bland annat sjuksköterskorna inom vård- och omsorg kan vända sig för att få hjälp på kvällar, nätter och helger.  I övrigt är beskrivningarna så olika att det hade kunnat handla om två helt olika incidenter.
– Men det är samma, försäkrar Lotta Kjellner.

Lågt p-glukos

Hallandsjouren var först med att lyfta händelsen, först i telefon och sedan skriftligen, i ett mejl till Lotta Kjellner.
Enligt dem ska deras läkare ha ordinerat att patientens långtidsverkande insulin inte skulle ges, efter att ett test visat på att p-glukos låg på 4,5, vilket ligger nära gränsen för lågt blodsocker. Kommunens sköterska ska istället ha ringt tillbaka och informerat att patienten ändå fått det. När läkaren då ordinerat kontroll av p-glukos var tredje timme, ska sköterskan ha svarat att hon inte kan/vill utföra det och att patienten i sådana fall får skickas till akuten.
Läkaren ska inte ha hållit med, men lämnat det till sjuksköterskan att hantera.

Lagt över ansvar på frun

Sjuksköterskan ska senare ha återkommit igen, talat om att patienten inte vill till sjukhus och att hon därför lagt över kontroller och ansvar på patientens fru. Detta ska starkt ha ifrågasatts av Hallandsjourens läkare som förtydligat att sjuksköterskan måste ta ansvar för att observera patienten och skicka denne till akuten vid eventuell hypoglykemi, det vill säga blodsockerfall.
Sjuksköterskan ska sedan ha ringt igen vid flera tillfällen och velat att Hallandsjourens läkare skulle ta direktkontakt med patient, anhöriga samt göra hembesök.
– Situationen blir ohållbar och patientsäkerheten är nu äventyrad. Vår läkare kontaktar därför patient och anhöriga, skriver Hallandsjouren i brevet till kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska.
Antingen sjuksköterska eller anhöriga ska sedan ha ringt efter ambulans. SOS ringer nämligen Hallandsjourens läkare och ifrågasätter varför patienten ska tvingas till sjukhus då han inte vill det.
Händelsekedjan ska sedan ha avslutats med att en dotter till patienten kom hem till honom och utförde kontroller och tillsyn under natten.

Osäkerhet och stress

Hallandsjourens representant avslutar brevet till kommunen med att påtala att ansvar aldrig får läggas på anhöriga eller personal utan medicinsk kompetens, att ordinationen från den egna läkaren var helt rimlig och att händelseförloppet fortsatt tagit onödiga resurser från läkare under kvällen och natten.
– Detta skapar dålig arbetsmiljö för våra läkare och osäkerhet och stress hos patient och anhörig, samt skadar förtroendet för vården, står det vidare i brevet.
Man undrar avslutningsvis om det inträffade berott på ett systematiskt fel och att sjuksköterskorna i kommunen återkommande har resursbrist, eller om det berodde på person.

Annan bild i kommunutredning

Kommunens egen utredning av händelserna den aktuella kvällen ger en helt annan bild.
Patienten hade enligt kommunens journalanteckningar ett p-glukos på 5,6, inte 4,5. Eftersom det långtidsverkande insulinet redan getts innan man kontaktade jourläkaren, var det inte heller möjligt att dra tillbaka ordinationen som skulle skett enligt Hallandsjourens brev.

Hemtjänstpersonal stannade kvar

Kommunens utredning med redogörelser från berörda sjuksköterskor och journalutdrag visar att sjuksköterska bett hemtjänstens personal stanna kvar hos patienten medan hon ringer läkaren och kan kommer fram till en plan för natten. Bland annat föreslår sköterskan att patienten till en början ska få lite extra socker/honung eller juice till kvällsmålet för att försöka få ordning på blodsockret den vägen och sedan göra uppföljande kontroller under natten.
Jourläkaren ska ha bemött det med att säga att patienten måste in till sjukhus eftersom det fanns risk för hypoglykemi under natten, vilket lett till att sköterskan förtydligat att patienten inte fått måltidsinsulin utan långtidsverkande.
I kommunens utredning framgår att flera hört samtalet, inklusive en kollega som är diabetessjuksköterskan som också tyckte det var orimligt att skicka patienten till sjukhus.
När sjuksköterskan ringer hemtjänsten för att tala om att läkaren meddelat att patienten ska till sjukhus, ska patienten ha blivit helt förtvivlad och i bakgrunden skrikit att han vägrar att åka in.

Patienten vägrade sjukhus

Sköterskan ska då ha återkopplat till jourläkaren att patienten vägrar att åka till sjukhuset och att sköterskan inte tänkte åka till patienten för att övertala honom. Istället ber sköterskan läkaren att själv ringa patienten alternativt åka dit, eftersom det i sådana fall skulle röra sig om tvångsvård som en sköterska inte har mandat att fatta beslut om.
Läkaren ska då ha svarat att det inte är rutin att läkare ringer till patienter och att han måste kontrollera med sin chef.

Ambulans överdrivet

När läkaren sedan står på sig om att man ska kalla på ambulans ringer en av kommunens sköterskor till SOS, beskriver fallet och varför man ringer. Personalen på SOS ska då ha bett om läkarens nummer, eftersom hon tycker att ambulans låter överdrivet i läget som är.
SOS återkopplar sedan igen, med informationen att patienten inte vill till sjukhus. Istället ska patienten stanna kvar hemma och det fattas beslut om att nattpatrullen ska ta ytterligare en blodsockerkontroll kl 2 på natten.
– Vi har inte lagt över några arbetsuppgifter på anhöriga. Sjuksköterskorna har låtit personal med delegering mäta blodsockret och återkoppla resultatet till sjuksköterskan säger Lotta Kjellner.

Bristande kommunikation

Både hon och Mikael Johansson, chef för Hallandsjouren säger att det är bristande kommunikation som ligger bakom situationen som uppstått. Exakt hur stor kommunikationsmissen är, skiljer sig däremot åt.
Medan Lotta Kjellner ser att händelsen verkar ha upplevts på helt olika sätt av de berörda, lutar Mikael Johansson mer åt att det rör sig om detaljer.
– Om man läser igenom de olika beskrivningarna noga så ser man ändå att det går en röd tråd. Det handlar mer om olika tolkningar, säger han.
Hallandsjouren ska nu återkoppla till kommunen igen. Därefter får man se om och hur man ska gå vidare för att liknande fel i kommunikationen inte ska ske igen.
Lotta Kjellner håller med om att tydlig kommunikation mellan läkare och sjuksköterska är viktigt och lägger till att denna händelse är en enskild händelse som inte skett tidigare.
– Samverkan mellan beredskapsjouren och sjuksköterskorna jourtid fungerar för det mesta bra, säger hon.