Sveriges Lärares nationella rapport ”Skolan som slagfält” visar att hot, kränkningar och våld har blivit vardag i våra skolor. Siffrorna visar att mer än sex av tio lärare har bevittnat våld mellan elever. Det förekommer en normalisering av våldsanvändandet och våldet blir allt grövre. Med bakgrund i ovanstående bestämde vi oss för att undersöka hur det ser ut i Kungsbackas skolor. Förekommer det hot och våld? Genom att granska de inrapporterade tillbuden och olycksfallen under höstterminens tre första månader har vi hittat minst 75 fall där lärare blivit utsatta vid hot- eller våldssituationer.
De anmälda incidenterna visar att när det gäller hot så förekommer både dödshot, hot om våld och verbala kränkningar. Dödshot förekommer där ett exempel är en elev ger uttryck för en vilja att döda läraren och att hen ska ta med sin vassaste kniv för att göra det nästa dag. När det gäller fysiskt våld så visar de anmälda händelserna att lärare får utstå exempelvis sparkar, nyp och slag, knytnävsslag i ansiktet, att bli bitna, kraftiga slag i magen och knuffar.
De händelser som vi kunnat granska är de ärenden som blivit anmälda. De fokuserar också främst på lärare som blivit utsatta. Vi vet att i verkligheten är mörkertalet enormt. Det finns stora skolor i kommunen som inte rapporterar ett enda tillbud, trots att vi vet att hot och våld förekommer. Elever utsätter också andra elever. Vi vet alltså att problemen är mycket större än det som syns i den inrapporterade statistiken. Ingen ska behövas utsättas för hot och våld på sin arbetsplats, varken lärare eller elever. När färre vuxna är på plats ökar våldet. Lärare tvingas idag lägga allt större fokus och tid på att lösa konflikter i stället för undervisning och elevernas möjlighet att lära sig blir lidande. Vi kräver därför att huvudmannen tillför medel för finansiering av insatser som minskar hot- och våldssituationer, till exempel genom fler vuxna i verksamheten.
Frida Hagelin & Ronnie Ripgården, Ordförande Sveriges Lärare i Kungsbacka
Trädhuset i Onsala blev rikskänt i programmet Husdrömmar och fick kommunens arkitekturpris. Men efter bara tre år har snickaren Torkel Haraldsson nya hisnande planer: att bygga upp en 1700-talsgård, återskapa betesmarkerna och starta en vingård med 5 000 plantor.

