Debatt: Arbetslinjen borde även gälla kommuner

Just nu pågår arbetet med vad som kommer att bli ett av de viktigaste besluten för svenska kommuner på många år. Under namnet ’Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn’ föreslås ett antal förändringar i det kommunala utjämningssystemet. I praktiken innebär förslaget att mer pengar ska tas ifrån välfungerande kommuner och skickas till de kommunerna med högst kostnad för kommunal service. För Kungsbackas del innebär det på årlig basis en ökad utgift med minst 117 miljoner kronor.

Det här säger Kungsbackas moderater blankt nej till.

Skälen är flera, men i grund och botten handlar det om att stå upp för det som är moraliskt rätt. Varför ska hårt arbetande invånare i Kungsbacka betala räkningarna för kommuner som under decennier misskött både ekonomi och välfärd?

Vi borde tvärtom ställa högre krav på att de kommuner som får störst del av bidraget också ska göra det största jobbet på hemmaplan. Är kostnaderna för höga så får man effektivisera. Är verksamheten för bred så får man prioritera.

Vi förstår att det sticker i ögonen hos vanligt folk när kommuner under rödgrönt styre bränner miljoner på meningslösa symbolprojekt samtidigt som arbetslösheten ökar. Vi förstår att samhällskontraktet tar stryk när kommuner fortsätter betala ut ekonomiskt bistånd till papperslösa samtidigt som man låter välskötta kommuner finansiera underskott i kommunkassan.

Lika ologiskt är det att de kommuner som förser Sveriges tillväxtmotorer med högutbildad arbetskraft också är de kommuner som nu straffas hårdast. När Sverige tappar i konkurrenskraft så förlorar vi alla.

Vi förstår att förutsättningarna ser olika ut i vårt land. Vi förstår också att viss utjämning kan vara nödvändig för att brygga de olikheterna, men höjda bidrag kan aldrig tillåtas bli en anledning för kommuner att permanenta en misskött välfärd.

Det är hög tid att arbetslinjen börjar gälla även för Sveriges kommuner.

Lisa Andersson (M), kommunstyrelsens ordförande