Vi går andra året på Aranäsgymnasiet och skrev i början av september om skolans hantering av corona. Under den tiden har det varit flera fall av corona kopplade till Aranäs och Elof Lindälv, varav ett 30-tal senaste två veckorna. Det är svårt att veta exakt hur många fall, då skolan inte skickar ut meddelanden via vklass om enskilda upptäckta fall, som tidigare gjorts.
Skolan berättar i medier hur det är avstånd mellan bänkarna och hur vissa bänkar har blivit borttagna från salarna för att skapa mer utrymme – det är ett skämt. Klassrummen ser precis likadana ut som innan corona. Inget avstånd eller borttagna bänkar!
Det är fortsatt trängsel i matköer, korridorer och trappor och ibland går det knappt att ta sig fram mellan alla människor. Alla rör besticken och det är dålig påfyllning med handsprit.
De nya restriktionerna för Halland är att man ska undvika inomhusmiljöer. Fyrens bibliotek har stängt som mötesplats och antalet smittade i Halland stiger kraftigt. Västtåget och bussarna som en stor majoritet av eleverna samt skolpersonal åker till skolan med, liknar tunnelbanan i Tokyo – fullpackade och omöjligt att hålla avstånd.
Många är oroliga och rädda över situationen. Vilket skolledningen inte verkar ta hänsyn till, då ingen ska gå rädd till sin arbetsplats. Det upplevs även att skolledningen spelar ner situationens allvar och vägrar inse att vi är för många på en för liten yta. Ett tecken på bristande handlingskraft.
Antalet smittade stiger och man måste jobba i förebyggande syfte. Vi är för många i skolan och det är ett faktum.
I Göteborg som bara ligger ett stenkast från Kungsbacka kör en majoritet av gymnasierna på delvis distans. Något som skolledningen seriöst borde överväga om de värnar om allas hälsa och välbefinnande.
Matilda tipsar: Så beskär du fruktträd för maximal frukt
Guiden Lars Persson vill lyfta Säröbanan och Budskär
I flera decennier har Per Fritzell, som medlem i humorgruppen Galenskaparna och After Shave, roat svenskarna. Nu är han aktuell i TV-programmet Över Atlanten där han seglar till Karibien. Som barn var det professionell seglare som var drömjobbet, och inte professionell underhållare. – Jag tror inte att jag är en rolig människa. Men jag kan göra figurer som är roliga, säger han.