Brexit kan påverka ålens framtid

I veckan har tiotusentals ålyngel åter planterats ut i lokala vattendrag, och mer är på gång. Men framtiden för projektet är oviss.
– Vi köper ju in ålen från England, säger Björn Fagerholm på länsstyrelsen i Halland.

Sedan 2010 har ålyngel satts ut i Kungsbackafjorden samt i sjöar och andra vattendrag i kommunen. Syftet är att få den hotade arten att återhämta sig.

– Den sätts ut i fjorden och i vattendrag utan hinder, som kraftstationer till exempel, för att den så småningom ska kunna simma till Sargassohavet där den leker, berättar Björn Fagerholm.

Efter leken driver så småningom ynglen, som kallas glasål, med golfströmmen tillbaka upp till våra nordliga breddgrader. Nu kan dock Englands utträde ur EU ställa till problem för arbetet med att plantera ut ål. Detta då ynglen kommer ifrån den engelska floden Severn.

– Det är krångligare att bedriva import av hotade arter från länder som ligger utanför EU. Så Brexit kan komma att påverka importen då det inte kommer att bli lika lätt att köpa in ynglen. Dessutom har ålen från England en väldigt bra kvalitet, säger Björn Fagerholm.

Ålsläpp i sjöar och hav

I veckan sattes 40 000 yngel ut i Stensjön och 12 000 i Sundsjön av fisketillsyningsmannen Morgan Bengtsson.

– Förhoppningen är ju att de ska vandra iväg till Sargassohavet. Men det tar omkring 15-20 år innan de börjar vandra, berättar han.

Och inom en snar framtid hoppas kollegan Lars-Bruno Johansson som leder projektet i norra Halland, kunna släppa ut över 100 000 yngel i Kungsbackafjorden.

– Det blir i alla fall i år också, och jag tror och hoppas att de ska kunna lösa det här. Det borde de kunna göra. Ynglen förvaras ju ändå i karantän nere i Skåne i flera månader. Men det är klart att det är mycket pengar det handlar om, säger Lars-Bruno Johansson.

Har man hittills kunnat se att det här fungerar?
– Ja man har hittat ål ute i Atlanten som kommer ifrån utsättningar som alltså är vandrande ål på väg ut. Sen är det ännu så mycket man inte vet om ålen, exakt hur den leker till exempel. Men skulle det inte fungera så har vi i alla fall försökt. Vore det inte för detta så skulle det inte finnas mycket ål kvar alls, säger Lars-Bruno Johansson.

Läs fler nyheter på norrahalland.se - klicka här