Allt fler halländska bönder lägger ned

Allt fler svenska jordbruk läggs ned och Halland är ett av de tre län där antalet producerande gårdar minskar snabbast. Värst är läget för de bönder som specialiserat sig på växtodling respektive djurhållning.

Mellan 2016 och 2020 lade 4 146 svenska bönder ned sin verksamhet. 279 av dem, knappt 7 procent, var hallänningar. Det visar en kartläggning som gjorts av nyhetsbyrån Siren.

Minskar mest och snabbast

Undersökningen är dyster läsning. Den visar att Halland är ett av de tre svenska län där jordbruksföretagen läggs ned i allra snabbast takt.

Endast i storlänen Västra Götaland och Skåne, där 890 respektive 613 gårdar lagts ned har fler jordbruksföretag avvecklats den senaste femårsperioden. Och bara i Gävleborg och på Gotland, där den procentuella tillbakagången varit 10 respektive 9 procent, avvecklas jordbruk i samma takt som i Halland.

Mellan 2016 och 2020 har andelen halländska jordbruk decimerats med 9 procent. Siffran kan jämföras med riksgenomsnittet på 7 procent.

Svårast för specialisterna

Totalt har 279 producerande gårdar i Halland avvecklats. Mest ansträngd är situationen för de bönder som specialiserat sig på växtodling och djurhållning. Dessa typer av jordbruk har minskat med 13 respektive 14 procent, vilket motsvarar 111 växtodlingsföretag och 128 lantbruk med djurhållning.

De blandade jordbruken har klarat sig bättre. Där har antalet aktiva jordbruksföretag till och med ökat något regionalt, med en enhet och 0,5 procent.

Även halländska småjordbruken har klarat sig hyfsat med en mindre minskning på 4 procent, vilket motsvarar 41 avvecklade lantbruksföretag.

Skenbart uppsving i Norrbotten

Allra bäst har det norrbottniska jordbruket klarat sig. Där har utvecklingen varit närmast sensationell under den senaste femårsperioden. Antalet jordbruk har ökat med 121 gårdar och 10 procent mellan 2016 och 2020.

Om statistiken verkligen speglar ett uppsving i norr är dock osäkert. Ökade möjligheter att söka jordbruksstöd för slåtteräng på myrar har nämligen gjort att fler norrbottniska gårdar börjat identifieras som jordbruksföretag, rent statistiskt.

Bland de län som inte påverkas nämnvärt av den nya stödmöjligheten har Stockholm klarat sig bäst, med en tillbakagång på 3 procent och 50 avvecklade jordbruk.