Krönika: Att få läsa utan prestationskrav

Av Filippa Andersson

Varje sommarlov under mellanstadiet var jag och min syster med i Fyrens sommarlovsläsning. Efter skolavslutningen tog vi våra sparkcyklar ner till biblioteket för att låna så många böcker vi orkade kånka hem igen. Lyckades man läsa tio böcker innan lovet var slut fick man sin alldeles egen bok. Boken var omsorgsfullt utvald av bibliotekarierna utifrån vad för böcker man lånat under sommaren. Lasse-Majas detektivbyrå var en stående favorit, men jag kunde läsa det mesta så länge det inte handlade om övernaturliga ting så som drakar, trollspön eller annat världsfrånvänt.

Jag vill inte säga att min läsning dalade under högstadiet, men den gick från att kännas lustfylld till prestationsinriktad och skönlitteratur byttes ut mot läroböcker. I takt med att kraven i skolan ökade minskade också motivationen till att läsa på fritiden. Läste vi skönlitteratur på svensklektionerna skulle hela klassen läsa samma klassiker för att sedan ha bokcirkel och reflektera kring bokens budskap tillsammans. Vissa av oss skummade igenom veckans kapitel om kvällarna, andra kom på den briljanta idén att läsa sammanfattning av kapitlen på Wikipedia istället.
Under höstterminen i nian skulle vi läsa högstadiets sista bok och vår lärare presenterade ivrigt Kallocain. Jag tror inte riktigt hon fick den respons hon önskat från klassen för sedan fjäskade hon med att vi i slutet av terminen skulle få se filmen som belöning. Har ni sett den svartvita filmen Kallocain?

I juni tog jag examen och kommer aldrig mer behöva läsa en bok för någon annans skull. En kan ju i och för sig hävda att lärarnas läsläxor huvudsakligen var för min egen skull, men det var aldrig så det kändes. Jag kommer aldrig mer behöva läsa en bok för att klara en tenta och jag kommer aldrig mer behöva läsa så snabbt jag kan för att klara ett läsförståelsetest.
Under denna sommaren har dock en gnutta läslust väckts till liv igen, något jag nog inte känt sedan mellanstadiets sommarlovsläsning. Sedan kraven på att läsa böcker försvann från mitt liv har jag fullkomligt slukat dem (omvänd psykologi har stark effekt på mig). Jag läser på stranden, på tåget eller ännu oftare hemma i soffan. Jag köper en biografi efter den andra, helst de med fina omslag så att bokhyllan här hemma ser stilren ut. För första gången på länge kopplas läsning ihop med rofyllda sommarlovsdagar utan prestation och tidspress.