Vad ska vi skriva om julen i år? Brainstormingen i november inför årets julnummer är alltid lite plågsam för den som varit med i branschen länge. De nyanställda vikarierna lyser med ögonen och sprutar tips, som vi luttrade försiktigt försöker lägga åt sidan eftersom man redan intervjuat kommunens enda hyrtomte fem gånger, haft stort reportage med tanten som samlar på porslinstomtar så sent som för två år sedan, och inte har någon professionell glöggtillverkare inom fyra mils avstånd.
Vi har också redan gjort julpyssel på mjölkkartonger, gamla mobiltelefonskal och toarullar. Vi har sprejat glitter på kaffekoppar och stickat glada röda servetthållare av gamla ullstrumpor.
Kom med nytt, tänker jag desperat. Och slås i nästa ögonblick av att jag själv inte alls vill ha nåt nytt till jul.
När förslaget att skildra ”julens trender” kommer upp, förstår jag inte alls vad man pratar om. Vadå trender? Rosa och vitt? Grönt och turkost? Vegetariska alternativ?
Julen går ju ut på att äta samma mat som jag gjort sedan barndomen, där även pressylta och kalvsylta ska vara med trots att ingen annan är jag rör vid de ihoppressade inälvsresterna.
Och pynt ska absolut inte vara trendkänsligt. Det handlar bara om att ta sig upp på vinden och leta fram den stora jullådan.
Där finns de malätna tomtarna, de gamla matta julkulorna till granen, lite småtrasigt stickat odefinierat pyssel som barnen gjorde i förskolan och så glittret som ligger ihopsnurrat med gamla granbarr.
Jag ska också muttra julmysigt över belysningen som tar en halvtimme att reda ut och där minst en av lamporna är trasig och inte längre går att köpa.
Julklappsrim ska skrivas, och alla ska ha paket hur mycket de än tjatat om att de ”redan har allt” och hellre vill ha ”en upplevelse”. Vad, att få ett paket är ju det som är en upplevelse!
Jaja, kanske är jag ensam om att vara julstockkonservativ. Eller är jag inte det. Och då är nog bara är att svälja vikarierna glada tips.
Släng hit några toarullar! Här ska pysslas!
Få älgar, men resultatet måste jämföras med traditionell inventering
Men att vara i opposition är inget för Ulrika Jörgensen
Kullavikvännernas söner gör upp i SM-finalen
Lasse Kronér gör sin egen grej och bjuder in favoritartisterna till sköna kvällar på Tjolöholm.