Skön mix av musik på Hasses loge

I morgon lördag arrangerar Frillesåsmusikern Monica Robertson en viskväll på Hasses loge i Frillesås. Förutom att Monica själv kommer att uppträda blir det även musik av Lalla Hansson och Visvision.

Det är andra gången som just den här konstellationen slår sina påsar ihop och bjuder in till viskväll på Hasses loge. Efter ett tursamt tillfälle i höstas innan coronapandemins andra våg slog till insåg de allihop att de kompletterar varandra bra.

Visvision, duon från Stockholm som består av paret Anne-Li och Göran ”Floda” Lomaeus, är först ut på lördagseftermiddagen. När de spelar blir igenkänningsfaktorn hög i publiken, tror Monica Robertson.

– Det blir Taube, Cornelis, den svenska vistraditionen. Och så lite eget material. Hon har tonsatt några kvinnliga poeter som hon framför i visform.

Efter första pausen blir det Monicas tur att äntra scenen. Hon kommer både att bjuda på egenskrivet material och sina versioner av bortgångne maken Alf Robertsons låtar.

– Det brukar förväntas av mig eftersom jag har jobbat mycket med hans låtar de senaste tolv åren. Sedan han gick bort för 13 år sedan har jag fört hans låtar vidare, säger hon.

Sist men inte minst kommer även Lalla Hansson att uppträda.

– Lalla är 76 år gammal i år och har hållit på sedan 60-talet. Han är en gammal kompis till mig och Alf och han har varit med jättemycket. Nu kör han ensam med sin stålsträngade gitarr, han är en fantastisk underhållare, berättar Monica Robertson.

”Lite ringrostig”

Coronatiden har varit en tuff prövning för hela underhållningsbranschen. Det är heller inte helt lätt att nå ut igen efter ett så långt uppehåll, menar Monica.

– Det är tungt när man ska dra i gång, en jätteuppförsbacke. Vågar folk komma, är det tillräckligt intressant? Det har smugit sig in en rädsla.

I skrivande stund är omkring 50 av de 70 sittplatser som erbjuds uppbokade.

– Det får man tänka är okej för en uppstart.

Hur känns det att få spela för publik igen?

– Det känns ju fantastiskt roligt och så inspirerande. Det känns nästan som att man börjar om från början igen för man var borta så länge. Det är ju att stå på scenen och möta publiken som är grejen. Lite ringrostig känner jag mig, det ska jag erkänna. Men jag pratar och skojar mycket med publiken och då är man snart i gång, säger Monica Robertson.